Öppet nät

Den stora skillnaden mellan Sverige och övriga europeiska länder är hur bredbandsinfrastrukturen gjorts tillgänglig och öppnats upp för konkurrens. Öppna stadsnät är i dag en förutsättning för många operatörer som vill nå ut med sina kommunikationstjänster. Det har utvecklats en helt ny marknad, tjänsteleverantörsmarknaden. På så sätt kan aktörer som inte har råd att bygga egna nät erbjuda sina tjänster via det öppna stadsnätet.

Svenska Stadsnätsföreningens definition av öppet nät:

Ett öppet nät är en infrastruktur som är tillgänglig för marknadens alla aktörer på likvärdiga villkor. Nätet är öppet för alla som vill hyra fiber och för alla som vill erbjuda tjänster i ett aktivt nät.

     
Öppet för alla med likvärdiga villkor

Stadsnät måste tillämpa ett icke diskriminerande förhållningssätt som innebär att alla som önskar hyra in sig i infrastrukturen på olika nivåer ska kunna göra det. Olika aktörer erbjuds samma pris och villkor för likvärdig tjänst. De som köper mer ska kunna erbjudas standardiserade volymrabatter. Det gör det enklare och mer förutsägbart för de aktörer som vill göra affärer med stadsnätet.

Det är skäligt att ett öppet stadsnät försöker erbjuda ett urval av vanligt förekommande infrastrukturtjänster för att möta olika marknadsaktörer. Ett stadsnät kan erbjuda olika tjänster och agera på flera olika värdenivåer baserat på lokala förutsättningar och politiska beslut. Det är viktigt att stadsnät försöker använda sig av gemensamma system, standardiserade processer och komponenter vid planering, byggnation och utveckling av nätet för att underlätta för branschen.

    

Infrastruktur

I definitionen av öppet nät använder vi endast ordet infrastruktur för bredbandsinfrastruktur och fiberinfrastruktur. Infrastruktur för bredband är lika samhällskritisk som annan infrastruktur och måste ses på samma sätt som vägar, järnvägar, sjöfart, luftfart, el och vatten.

Idag finns det flera olika sorters infrastrukturer för att erbjuda bredband. Över tiden kommer fiber bli den dominerande tekniken genom sin förmåga att kunna leverera stora datamängder i båda riktningar. En sådan förmåga är avgörande för att den enskilde kunden eller medborgaren ska kunna använda de digitala tjänster som växer fram.

   

Marknadens alla aktörer

Stadsnätens kunder är marknadens aktörer dvs. operatörer, kommunikationsoperatörer, tjänsteleverantörer eller andra aktörer, som på något sätt är beroende av tillgång till stadsnätens infrastruktur för att kunna erbjuda sina tjänster eller behöver upprätthålla sin kommunikation.

     

Tjänster i ett aktivt nät

Ett stadsnät som agerar på en högre nivå i värdekedjan erbjuder ett s.k. aktivt nät med ytterligare tjänster. En av tjänsterna benämns Ethernetanslutning (kapacitet). En annan tjänst är ett aktivt IP-nät där tjänsteleverantörer kopplar in sin tjänst mot en slutanvändarmarknad.

Aktiva nät är attraktiva för operatörer och tjänsteleverantörer som värderar att de inte behöver investera i egen infrastruktur för att nå slutkunder med sitt tjänsteutbud. Små eller lokala operatörer och tjänsteleverantörer får samma förutsättningar att nå slutkundsmarknaden som de stora nationella aktörerna. När ett stadsnät är verksamt på en högre nivå i värdekedjan, som i en given situation konkurrerar med aktörer som hyr infrastruktur för egen vidareförädling i värdekedjan, så bör stadsnätet särskilja sina olika affärer.

Vilka tjänster ett stadsnät erbjuder grundar sig ofta på ett politiskt beslut där både samhällsmässiga och affärsmässiga avvägningar har gjorts. Det är stadsnätet som sedan äger ansvaret för att besluta och löpande överväga hur utveckling och drift av nätet ska ske, oavsett om det avser själva fibernätet eller dess aktiva delar.