En vägledning för Robusta Fasta Radionät

I början av 2019 startade Stadsnätsföreningen ett projekt för att ta fram en vägledning kring fasta radionät. Projektet har drivits i samverkan med branschens aktörer samt Post- och telestyrelsen, PTS. Den framtagna vägledningen beskriver de åtgärder som rekommenderas vid anläggandet av radiobaserade lösningar för ortsammanbindande nät, redundans- och accessnät, för att dessa radioanläggningar ska uppfylla god robusthet och funktionalitet.

Anläggningens robusthet
En god robusthet kan inte skapas enbart genom enskilda åtgärder, utan beror på det totala resultatet av flera olika parametrar. Projektet och vägledningens ambition är att reda ut dessa parametrar så att även personer utan tidigare kunskaper om radio ska kunna förstå dessa parametrar på ett övergripande sätt och på så sätt bättre första sin roll och sitt ansvar i samband med etablering av fasta radiobaserade lösningar.
I begreppet robust Fast radio omfattas:

  • Ett robust och funktionellt byggsätt.
  • En kvalificerad radioplanering.
  • Komponentval med lag felintensitet.
  • Förmåga att kunna felavhälpa inom utlovad tid.

Projektets ambition är att anläggandet av robusta radiobaserade lösningar uppfyller ovanstående behov genom att branschens aktörer följer de krav som finns i denna vägledning.

Om metodik och arbetssätt
Precis innan sommarsemestern 2019 i juli avslutades projektet. Metodik och arbetssättet följer ett enkelt men effektivt format. Projektledaren och teknisk ansvarig tog fram ett ramdokument att utgå ifrån. Projektet utgick också från erfarenheter från tidigare arbeten inom koncepten Robust fiber och Robusta fastighetsnät. Den förklaringsmodell som vägledningen bygger på består av elva områden. Dessa är:

  1. Definitioner, förtydligande och förkortningar
  2. Allmänt om typer av radiosystem
  3. En radiolänkprocess
  4. Referensmodeller som beskriver olika radiolösningar
  5. Generella krav
  6. Anläggningskrav
  7. Provning och driftsättning av radiosystem
  8. Dokumentation
  9. Risk- och sårbarhetsanalys
  10. Lagar, förordningar och föreskrifter
  11. Standarder

Vid varje arbetsmöte gicks dessa områden igenom och texter och bilder producerades, diskuterades samt beslutades om att användas i vägledningen. Mellan mötena fick arbetsgruppen olika uppgifter som kunde innebära fördjupningsarbete, analys om arbetssätt eller vilket material som används. Många av deltagarnas egna erfarenheter har varit viktiga för att få ett bra och korrekt innehåll i vägledningen. Samtidigt som arbetsgruppens medlemmar jobbat med specifika detaljer mellan mötena så korrekturläses texter, och kompletteringar över nya saker som dyker upp har gjorts av projektledaren och teknisk ansvarig. Hela idén har varit en tät dialog med de som dagligen arbetar med att bygga fasta radioanläggningar så att empirin i vägledningen blir betydande. Dessa möten har mynnat ut i beskrivningsdelar men också minimikrav för olika delar av anläggningen och ibland också rekommendationer men inte krav. Samtliga minimikrav är markerad med grön text i vägledningen så de ska vara lätta att hitta.

Exempel på Minikrav: Minimikrav antennbärare

  • Arbetet med antennbärare ska följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter:
    • Byggnads- och anläggningsarbete (AFS 1999:3).
    • Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2000:6, Mast och stolparbeten.
    • Boverkets gällande bestämmelser BBR, BKR samt BSK.
  • Montagebeskrivning till mast alt torn och fundament ska finnas.
  • Master, torn och fundamentslösningar ska vara dimensionerade och konstruerade enligt Eurokoderna och tillverkade enligt EN 1090–2 utförandeklass EXC2.
  • I de fall det ar aktuellt med prefabricerade fundament till master och torn ska fundament vara utrustade med ingjutna DEHA kulankare (6000-5,0-120), detta för att säkerställa ”Säkra lyft”.
  • Master och torn ska vara prestandadeklarerade och CE märkta enligt EN 1090–
  • Master och torn ska vara ytbehandlade i varmförzinkningsklass Fe/Zn 115 enligt EN ISO 1461. För stål i mark ska Fe/Zn 215 uppfyllas.
  • För aluminiumkonstruktioner ska legering EN-AW 6082 T6 alt EN-AW 6005 T6 användas, ytbehandling genom anodisering 20 μm.
  • Röjningsområde for staglinor ska ha 5 m radie från staglinor.
  • För skruvförband i antennbärare gäller varmförzinkning enligt ovan alt rostfri syrafast A4.
  • För låsning av skruvförband ska momentdragning, kornslagning eller dubbelmutter användas.
  • En beräkningsanalys som redovisar utnyttjandegraden ska finnas. Där krav
  • på max pekfel finns ska detta beräknas och dokumenteras.
  • Antennbäraren ska vara ansluten till jordtag genom en jordtagsledare.
  • Antennbärare placerad på fastighet ska vara ansluten till respektive fastighetsjord eller till separata jordtag om sådana finns tillgängliga.

Radiolänkprocessen
Aktiviteterna for etableringen av en Fast Radioanläggning följer en process som kallas ”Radiolankprocessen”. Processbeskrivningen är principiell och ska ses som en vägledning och kan med fördel kompletteras med egna processteg som är specifikt för varje företag. Processen möjliggör olika typer av entreprenader såsom total eller utförandeentreprenad. Det finns också beskrivet en process för att bygga radionät/radiolänk alternativt bygga enskild kundförbindelse multipunkt-till-punkt.

Transmission, Internetaccess och nätstruktur
Syftet med fasta radionät är att komplettera den fasta infrastrukturen där det inte är tekniskt/ekonomiskt motiverat att förlägga fiberkablar. Det är därför viktigt att bibehålla fastnätsförbindelsen karakteristisk i så stor grad som möjligt med avseende på teknisk transparens, fördröjning, tillgänglighet och säkerhet. Projektet har därför utgått från att fullt stöd ska finnas för den definition som är framtagen av Internetstiftelsen gällande internetaccess. Vägledningen har definitionen som minikrav när det gäller transmission, provmatning och prestanda utöver de krav som finns för radiogränssnitt och basbandsgränssnittet.

Vad är en referensmodell?
Vägledningen bestar av tio huvudreferensmodeller och några undermodeller av fasta radionät. Varje modell har en schematisk bild av anläggningen, beskrivning och användningsområde. Se ett exempel i illustrationen längst ner.

Deltagare i projektet
Stadsnätsföreningen vill tacka alla som deltagit med sitt engagemang och sin kunskap i detta intressanta projekt. Utan dessa hade det inte blivit någon vägledning. Deltagande företag är: Bluecom AB, Ceragon AB, Corporate Fiber AB, Eltel Networks AB, IT Norrbotten, NoWire Nordic AB, Post- och telestyrelsen, RAD, Relacom, Scanmast, ServaNet AB, Sveriges Kommuner och Landsting, STF Ingenjörsutbildningar, Svenska Stadsnätsföreningen, Teracom, Umeå Energi AB, Utsikt Bredband AB, Vixor & Company AB, Vinnergi AB (fd We Consulting AB) och Wantech AB.

Föreningen hoppas att alla som bygger eller beställer fasta radionät kommer att använda vägledningen och dess kravbild. Tillsammans skapar vi en robusthet och funktionalitet för vår digitala motorväg som motsvarar de samhällskrav som finns för att kunna utveckla digital infrastruktur anpassad för samhällsviktig och samhällskritisk verksamhet.

Är ni nyfikna på resultatet?
Vägledningen hittar ni på Svenska Stadsnätsföreningens hemsida.


Exempel på referensmodell:
Punkt-till-Punkt länk, Länkförbindelse för ortsammanbindande nät, Redundans- och
etableringslänk. Aggregering av trafik i olika frekvensband.

image013nq.png


Jimmy Persson
Svenska Stadsnätsföreningen