PTS om möjligheten att uppnå de nationella bredbandsmålen

I slutet av året löper den nationella bredbandsstrategins första mål ut. Enligt Post- och telestyrelsen, PTS, kommer målet inte att uppnås. För att nå de resterande målen i bredbandsstrategin menar myndigheten att det kommer att krävas ett fortsatt högt engagemang från samtliga aktörer och ökade investeringar i bredbandsutbyggnaden.

Hösten 2016 lanserade regeringen bredbandsstrategin ”Sverige helt uppkopplat 2025”, en uppföljare till Sveriges första bredbandsstrategi som lanserades under 2009. PTS är den myndighet som har blivit tilldelad det övergripande ansvaret för strategin. Inom det ansvarsområdet genomför de ett flertal löpande aktiviteter, bland annat en årlig bredbandskartläggning där de rapporterar hur långt Sveriges aktörer har kommit i förhållande till målen i strategin. Myndigheten genomför även en uppföljning av bredbandsstrategin där de presenterar vad de tror om möjligheten att nå målen.

Enligt PTS har det varit betydelsefullt att man från ett politiskt håll har beslutat om en bredbandsstrategi för att visa vilken ambition man har angående bredbandsutbyggnaden.

– Båda strategierna har innehållit uppföljningsbara mål och har varit viktiga för att förankra och prioritera bredbandsfrågor såväl på nationell som kommunal nivå, säger Bianca Gustafsson Kojo, enhetschef vid analysavdelningen på PTS.

I slutet av året är avsikten att strategins första mål, att 95 procent av alla hushåll och företag i Sverige bör ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 megabit per sekund, ska vara uppnått. PTS bedömer emellertid att målet inte kommer att nås.

– I vår senaste uppföljningsrapport har vi gjort bedömningen att 2020-målet inte kommer att uppnås, utan där bedömer vi att man kommer nå mellan 85–88 procent av alla hushåll och företag, säger Bianca Gustafsson Kojo.

Om man kollar tillbaka, är det något man hade kunnat gjort annorlunda för att göra målet mer uppnåeligt?

– Det är väldigt svårt att säga då man har haft olika utmaningar under åren. När den första bredbandsstrategin var ny fanns det pengar att söka inom landsbygdsprogrammet, men då var söktrycket lågt. Så utmaningarna har varierat i och med att landskapet har skiftat. Sedan bör ju en strategi inte ändras varje år, för då blir det väldigt svårt att jobba mot den, säger hon.

I PTS senaste uppföljningsrapport framkom det även att investeringarna i fasta nät för första gången på länge minskade mellan 2017 och 2018. Orsaken till detta var att två av de största nationella aktörerna, IP-Only och Telia, minskade sina investeringar. Under samma tidsperiod ökade däremot stadsnäten sina investeringar i fasta nät, något som PTS menar kan bero på att de inte har lika stora krav på lönsamhet.

– Stadsnäten är en viktig del av bredbandsutbyggnaden och har varit det under en väldigt lång tid. Jag skulle vilja påstå att samtliga aktörer har haft sikte mot att nå målen i bredbandsstrategin, men stadsnäten kanske inte har haft lika stor press på lönsamhet alla gånger vilket kan ha bidragit till att de tagit andra investeringsbeslut, säger Bianca Gustafsson Kojo.

För att klara av de resterade målen i bredbandsstrategin menar PTS att det kommer att krävas ett fortsatt högt engagemang från samtliga aktörer samt en samverkansvilja och tydlig dialog. Utöver det har myndigheten även konstaterat att det saknas medel för att nå bredbandsmålen.

– Enligt våra beräkningar på hur dyrt det skulle bli att bygga ut fiber för att nå målen så har vi sett att man inte kommer att nå ända fram med de investeringar som vi tror kommer att göras på marknaden. Det byggs ju fortfarande bredband, men utbyggnationen har ju mattats av något under det senaste året, så det blir spännande att följa upp år efter år för att ser hur det går, säger Bianca Gustafsson Kojo.

Lotta Karlsson
Svenska Stadsnätsföreningen


Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, mars 2020. 

Bianca Gustafsson Kojo_Foto PTS.JPG