Så går det med bredbandsutbyggnaden

Sverige har kommit långt i utbyggnaden av bredband. I oktober 2018 hade 77 procent av hushållen i Sverige tillgång till fiber, en siffra som ökat kraftigt under de senaste åren. Men nu flaggar den ansvariga myndigheten Post- och telestyrelsen, PTS, för att utbyggnadstakten väntas minska framöver.

PTS genomför varje år en kartläggning över tillgång till bredband runt om i landet. Förutom tillgången till fiberinfrastruktur mäts också tillgång till andra infrastrukturslag, som exempelvis kabel-tv-nätet. Undersökningen genomförs under varje höst och myndigheten analyserar sedan inkommen data för att presentera statistiken under den efterföljande våren.

Tillgång till fiber

Men vad innebär det där med tillgång till fiber? Tillgång till fiber definieras enligt PTS statisk som att ett internetabonnemang på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställas till adressen för en stadigvarande bostad eller ett fast verksamhetsställe, alltså till adressen för ett hushåll eller ett arbetsställe. Till särskilda kostnader räknas kostnader utöver vad som normalt debiteras slutkunder vid försäljning av internetabonnemang, alltså utöver abonnemangs-, anslutnings-, uppsägningsavgifter med mera, samt mindre kostnader i syfte att förbättra bithastigheten. Sammanfattningsvis är alltså tillgång till fiber ett hushåll som bor i ett hus där de har ett internetabonnemang eller där de på kort tid utan särskilda kostnader kan beställa ett internetabonnemang.

Hur ser tillgång till fiber ut i länen i Sverige?

Stockholms län hamnar på första plats när det gäller tillgång till fiber totalt. I oktober 2018 hade 89 procent av hushållen i Stockholm tillgång till bredband via fiber, medan riksgenomsnittet ligger på 77 procent. På andra plats kommer Gotlands län med 86 procent och på tredje plats hamnar Västerbottens län med 83 procent. Hushållen i Jämtlands län har lägst tillgång med bara 63 procent.

 

Hus nära till fibern - Home passed

I regeringens bredbandsstrateg finns målet ”År 2025 bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband”. PTS följer upp regeringens bredbandsmål genom att analysera hur många som har tillgång till fiber, alltså är anslutna till ett fibernät. PTS analyserar också om hushåll bor i byggnader som inte är anslutna till ett fibernät, men där det finns ett fibernät i närheten av byggnaden, även kallat ”homes passed”. Skälet till det är att det är upp till det enskilda hushållet att tacka ja eller nej till att ansluta sig till ett fibernät. Enligt PTS bredbandskartläggning är det 77 procent tillgång till fiber genom abonnemang och 11 procent som är home passed och bor i närheten av ett fibernät. Mängden hushåll som klassas som home passed, alltså befinner sig geografiskt nära fiberinfrastruktur, är relevanta då de med stor sannolikhet kan anslutas på kort tid och till en relativt låg kostnad jämfört med hushåll som befinner sig långt bort från en befintlig fiberinfrastruktur.

Studeras både tillgången till fiber och home passed toppar Stockholm län med 95 procent tätt följt av Gotlands län med 94 procent och Västerbottens län med 91 procent. I botten ligger Jämtlands län med 76 procent.

Det finns dock ett problem med statistiken för home passed. Många av dessa hushåll som är home passed har förmodligen fått ett erbjudande om att få ansluta sig till fibernätet men valt att tacka nej.

De hushåll som tackar nej, vad händer med dem? Antingen kommer nätägaren förse fibernätet med en avlämningspunkt till huset vilket underlättar en anslutning i framtiden eller också passerar bara nätägare förbi huset utan avlämningspunkt.

PTS statistik är enbart en bedömning av statistiken och inga platsspecifika analyser har gjorts. Tyvärr vet inte myndigheten om det finns någon avlämningspunkt till dessa hushållen eller inte. Inte heller om transportnätet klarar fler ansluta.

Om det inte finns anslutningsmöjligheter till befintlig infrastruktur på grund av att avlämningspunkter inte finns eller att det befintliga transportnätet inte klarar av en utbyggnad ökar kostnaderna väsentligt för de hushåll som vill bli efteranslutna. Eftersom det då det inte finns anslutningspunkter måste ny infrastruktur grävas till villan, vilket både kostar pengar och det tar tid.

Stadsnätsföreningens egna undersökningar visar att stadsnäten i stor utsträckning lämnat en avlämningspunkt till de hus som tackat nej till anslutning, vilket innebär att hushållet i huset kan ansluta sig till fibernätet vid ett senare tillfälle. Att ansluta dessa hushåll till fibernätet innebär att det går snabbt, ibland 1-2 veckor, och innefattar lägre kostnaderna jämfört med hushåll som inte har en avlämningspunkt till sitt hus.

Glesbygden och tillgång till fiber

Utbyggnad av bredband där det saknas kommersiella drivkrafter kräver samverkan mellan privata och offentliga aktörer. I Sverige finns ett tusental lokala byanät, som har startats av frivilligt engagerade och ofta med stöd från kommunala stadsnät eller privata aktörer.

Gotlands län hamnar på första plats när det gäller tillgång till fiber på glesbygden. Under 2018 hade 80 procent av hushållen i Stockholm läns glesbygd tillgång till bredband via fiber, medan riksgenomsnittet ligger på 41 procent. På andra plats kommer Västra Götalands län med 56 procent och på tredje plats hamnar Hallands län med 55 procent på glesbygden. Hushållen i Norrbotten läns glesbygd har lägst tillgång med bara 21 procent.

Studeras tillgången till fiber och home passed på glesbygden är det fortfarande Gotland och Västra Götaland i toppen med 89 respektive 70 procent men därefter kommer Kronobergs län 69 procent, där nästan vart femte hushåll bor i närheten av ett fibernät.

Norrbottens län ligger i botten där är endast 21 procent av hushållen på glesbygden anslutna till ett fibernät och ytterligare 5 procent av hushållen ligger i närheten av ett fibernät.


Tillväxten i tillgång till fiber

Under de senaste åren har andelen fiberanslutna hushåll ökat i snabb takt, emot 12 procent. Dock visar PTS statistik att den snabba tillväxten har avtagit. I den senaste mätningen var tillväxten 8 procent.

Den högsta tillväxten totalt skedde i Hallands län där fibertillgången ökade med 8 procentenheter. Enligt PTS Bredbandskartläggning har i princip alla kommuner i Halland bidragit till länets höga tillväxt men främst Halmstad, Falkenberg och Kungsbacka.  De aktörer som bidragit till utbyggnaden i Halland är Stadsnäten, Telia och IP-Only.

Tillgång till fiber i Hallands län fördelat på aktörer:

Näst högsta tillväxten hade Blekinge län där majoriteten av kommunerna bygger ut fiber. Tillgången till fiber i Blekingen oktober 2018 är 66 procent, vilket är en tillväxt med 7,6 procentenheter jämfört med året innan. I Blekinge län har tillväxten främst skett i Karlskrona och i Sölvesborg enligt PTS statistik.  

Gotland har den lägsta tillväxten på 2,2 procent jämfört med året. Den låga tillväxten beror på att de, enligt Bredbandsforum kartläggning av bredbandskoordinatorernas verksamhet, var klara 2017 med sin utbyggnad och då hade alla hushåll inom regionen fått ett erbjudande om att ansluta sig till ett fibernät.

Rankning tillväxten av fibertillgången per län:

Län

Rankning

Tillväxt

Hallands län

1

8,1%

Blekinge län

2

7,6%

Jönköpings län

3

6,9%

Södermanlands län

4

6,4%

Kalmar län

5

6,3%

Norrbottens län

6

6,1%

Västra Götalands län

7

5,9%

Kronobergs län

8

5,9%

Västernorrlands län

9

5,7%

Dalarnas län

10

5,5%

Värmlands län

11

5,4%

Gävleborgs län

12

5,0%

Skåne län

13

4,9%

Östergötlands län

14

4,8%

Västmanlands län

15

3,8%

Stockholms län

16

3,2%

Jämtlands län

17

3,0%

Örebro län

18

2,8%

Västerbottens län

19

2,8%

Uppsala län

20

2,5%

Gotlands län

21

2,2%

 

Framgent?

De senaste åren är det Telia, IP-Only och Stadsnäten som främst investerat i fiber. Fiberutrullningen till villor minskade dock för de stora aktörerna. Telias fiberinvesteringar nådde sin topp under 2016 och därefter har bolaget successivt minskat utbyggnadstakten. IP-Only drog i handbromsen 2018 efter en kvalitetsrapport där brister hade kartlagts som företaget behövde arbeta med. IP-Only har efter ett uppfattande uppehåll under 2018 nu återigen intensifierat sin utbyggnadstakt med ambitionen att investera i fiberutbyggnad fram till 2020.

I januari 2018 meddelade Com Hem att de skulle sluta bygga egen fiber till villa för att istället fokusera på avtal med tredjepartsnätverk, som exempelvis stadsnätens öppna nät. Även Telenor avbröt sin fiberutrullning till villorna och satsade på att hyra fiber av tredje part.

Stadsnäten har gemensamt investerat stora summor i fibernät under de senaste åren och deras samlade investeringar under 2019 kommer att ligga samma höga nivå som 2018.  Stadsnätens fokus är fortsatt bredbandsutbyggnad på landsbygden samt efteranslutningar för de hushåll som befinner sig nära ett befintligt fibernät men som ännu inte är anslutna.

Tillgång till fiber aktör/aktörstyp i Sverige totalt, oktober 2018:

Aktör/Aktörstyp

Andel

IP-Only

4%

Telia

38%

Ekonomiska föreningar

2%

Stadsnät, samt övriga aktörer

56%

 

Enligt rapporten "Uppföljning av de regionala bredbandskoordinatorenas verksamhet 2018" råder det stor osäkerhet om initierade projekt, både stödfinansierade och icke stödfinansierade, kommer att genomföras. Bredbandskoordnatiorerna uppskattar att utbyggnaden i flera län är 1-4 år försenade på grund av att aktörer antingen har pausat eller avbrutit sina utbyggnadsprojekt i vissa områden. Detta har skapat en oro bland såväl invånare och lokala politiker. Situationen varierar dock mellan olika delar av landet.

Vi kan konstatera att landsbygden ligger efter oavsett om man bor i norra eller södra Sverige. Ju längre ut fiberutbyggnaden kommer ut på glesbygden desto högre kostnader är förknippade med att få ett hus anslutet till fibernätet. Det kommer att minska efterfrågan och betalningsviljan hos hushåll som saknar tillgång till fiber.  Enligt PTS är det de ökade kostnaderna som det största hindret för utbyggnaden och myndigheten bedömer att ett nytt stödprogram är nödvändigt för att nå regeringens bredbandsmål. För att nå alla med bredband kommer det att krävas kombinationer av infrastrukturer såsom fiber och radiobaserade nät med högkvalitet (en trådlösanslutning). Enligt PTS är det troligaste scenariot är att investeringarna ligger kvar på relativt höga, men som med tiden sjunkande, nivåer under några år till men att de därefter minska markant när de senaste årens omfattande utbyggnadsprojekt har blivit färdigställda.

Nästa bredbandsstatistik från PTS väntas publiceras under våren 2020.

 

Camilla Jönsson
Svenska Stadsnätsföreningen