Ny rapport: Landsbygden förloraren när 16 av 21 regioner riskerar att aldrig kunna nå regeringens bredbandsmål

15 juni 2021

Rapporten ”Sverige inte helt uppkopplat 2025”, som tagits fram av riksorganisationen Hela Sverige ska leva tillsammans med bredbandsbyggaren IP-Only, visar att 16 av landets 21 regioner riskerar att aldrig nå regeringens bredbandsmålsättning. Rapporten avslöjar bland annat följande tre kritiska punkter om regeringens bredbandsstrategi.

Nyhet från Hela Sverige ska leva: 

1. Landsbygden är den stora förloraren
87 procent av hushållen har tillgång till snabbt bredband, vilket betyder drygt 800 000 färre uppkopplade svenskar än regeringens mål. Mest kritiskt är det på landsbygden där ungefär hälften, 45 procent, saknar snabbt bredband. Vidare visar PTS nya investeringsrapport att två av de tre största aktörerna minskar sina investeringar – enbart IP-Only ökar.

Ingen region lyckades nå regeringens bredbandsmål, och rapportens uträkningar visar att 16 av 21 regioner aldrig kommer nå målet om inte stora åtgärder genomförs – däribland en kraftig ökning av investeringar i form av statliga stödmedel från regeringen.

– Din bostadsadress ska inte bestämma dina möjligheter att vara med i digitala samhället. Vår rapport, som stöds av Post- och telestyrelsens statistik, visar ett delat land när det handlar om bredbandstillgång. För att även landsbygdsborna ska få möjligheter att fullt ut kunna driva företag, arbeta hemma och använda framtidens välfärdstjänster krävs politiskt krafttag. Bredbandsfrågan måste upp på agendan och resurser måste avsättas, konsekvensen kan annars bli oerhört allvarliga, säger Terese Bengard, verksamhetschef på riksorganisationen Hela Sverige ska leva.

– De allra flesta har nöjt sig med genomsnittssiffran 87 procent, utan att gå längre och se statistiken för kommunerna på nedbruten nivå. Där ser verkligheten betydligt mörkare ut. Vi har tidigare fått indikationer på att landsbygden blivit ett digitalt b-lag, rapporten understryker detta dessvärre, säger Fredrik Borg, affärsområdeschef consumer på IP-Only, Sveriges största bredbandsbyggare på landsbygden.

2. Regeringens vilja är för låg – och har gammaldags syn på infrastruktur
Det är betydligt dyrare att bygga ut bredband till landsbygdsområden, varför det krävs ökade investeringsmedel från staten. Samtidigt som rapporten visar att det krävs totalt 19 miljarder kronor för att nå bredbandsmålet har regeringen avsatt 2,85 miljarder. Totalt saknar 650 000 hushåll snabbt bredband i Sverige i dag. Regeringens satsning innebär att knappt 60 000 hushåll av dessa kan få tillgång till snabbt bredband. Regeringens bidrag räcker alltså till mindre än tio procent av behovet.

Vidare kan regeringens del på 2,85 miljarder till bredbandsutbyggnaden jämföras med de 799 miljarder som man satsar på vägar och järnvägar.

- Bredbandsutbyggnaden är vår tids viktigaste infrastrukturfråga för att folk ska kunna bo, verka och driva företag i hela Sverige. Att den digitala infrastrukturen inte kommer högre upp på den politiska agendan tyder därför på att det finns en gammaldags syn på infrastruktur, säger Terese Bengard.

- Vi samarbetar med flertalet lokala politiker ute i landet som alla gör stora insatser. Jag hoppas att nationella politiker tar samma ansvar som de på landsbygden och ser fiberutbyggnaden för vad den verkligen är – framtidens viktigaste infrastruktur, säger Fredrik Borg.

3. Långsiktiga bredbandsmålet förvirrar – verkligheten värre än vad siffrorna visar
Det långsiktiga bredbandsmålet för 2025 utgår från att man har snabbt bredband i ”absolut närhet”. Målet för 2020 utgår istället från ”faktisk tillgång”. Rapporten visar att målet för 2025 är missvisande, där du trots bredband i ”absolut närhet” i många fall omöjligt kan få bredband på grund av för stora kostnader. Målet för 2020 utgår från att man enkelt kan kopplas upp.

På grund av detta visar rapporten att målet för 2025 i själva verket är mycket lättare att nå än målet för 2020.

- Långsiktiga målet för 2025 är ett mål fullt av osäkerheter, där verkligheten ser betydligt värre ut än vad siffrorna säger. Risken är att vi ser på de fina siffrorna som 2025-målet bygger på, sitter glada och nöjda medan hushållen på landsbygderna fortsätter att tvingas klara sig utan snabbt bredband, säger Terese Bengard.

- Det är många i branschen som är frågande till målet för 2025, inte minst politiker vi träffat på landsbygden. Där målet för 2020 visar – svart på vitt – hur många hushåll som verkligen kan kopplas upp, visar målet för 2025 ett drömscenario där hushållen kanske kan få anslutning någon gång i framtiden om kostnaderna är tillräckligt låga och någon har möjlighet att bygga. Det ena målet är praktiskt, det andra teoretiskt, och vi måste förstå skillnaden, säger Fredrik Borg,

Även fler aktörer är starkt kritiska till 2025-målet, däribland Stadsnätsföreningen.

 

Faktapunkter från rapporten:

  • Rapporten är skriven av undersökningsföretaget A-focus på uppdrag av bredbandsaktören IP-Only och Hela Sverige ska leva – en expertorganisation på landsbygdsfrågor.

  • Med snabbt bredband menas 100 Mbit/s eller snabbare, vilket är vad regeringens bredbandsmål för 2020 utgår från. 

  • Långsiktiga bredbandsmålet är enklare att nå än målet för 2020. För att nå bredbandsmålet för 2020 återstår det att bygga fiber till cirka 400 000 hushåll. För att nå bredbandsmålet för 2025 återstår det att bygga fiber till 135 000 hushåll för att nå 98 procent av hushållen till ”absolut närhet” istället för ”tillgång till”.

  • 13 procent av hushållen i Sverige saknar tillgång till 100 Mbit/s, motsvarande över 650 000 hushåll och cirka 1,3 miljoner svenskar.

  • I en mediankommun har endast 78 procent av hushållen tillgång till bredband om 100 Mbit/s eller snabbare.

  • 45 procent av hushållen på landsbygderna saknar tillgång till 100 Mbit/s, motsvarande över 200 000 hushåll, eller 440 000 svenskar.

  • Av 21 regioner är det endast sju regioner som nått lika långt som genomsnittet i landet på 87 procent. Sämst till ligger regionerna Jämtland och Kalmar som når 75 procent av hushållen med 100 Mbit/s. Eftersom målen inte tar hänsyn till fördelningen mellan tätbebyggelse och landsbygder kan regioner med låg andel hushåll på landsbygderna enklare nå en snabbare utbyggnad till fler genom att fokusera på tätorterna.

  • Skillnaderna i utbyggnadsgrad mellan olika kommuner är ännu större än skillnaden mellan regioner. PTS statistik visar att medianen bland kommunerna är 78 procent anslutningsgrad. PTS statistik visar att 227 kommuner (78 procent) har lägre anslutningsgrad än nationellt. Sämst tillgång till 100 Mbit/s finns i Torsås och Högsby där över hälften saknar tillgång till 100 Mbit/s. I 55 kommuner spridda över 16 regioner saknar minst vart tredje hushåll tillgång till 100 Mbit/s.

  • De 2,85 miljarder kronor som regeringen avsatt i bredbandsstöd 2019-2025 kommer att ge cirka 50-60 000 fiberanslutningar. Siffran 2,85 miljarder kan jämföras med de 799 miljarder som regeringen satsar på vägar och järnvägar den kommande tolvårsperioden. 

  • Under 2014 – 2020 har marknadens aktörer investerat cirka 70 miljarder i fiberutbyggnaden medan staten har bidragit med ca 5,4 miljarder under samma period. Under 2019 minskade investeringarna i fast nätinfrastruktur med 10 procent, till 9,79 miljarder kronor, enligt PTS. Investeringarna för år 2020 har ännu inte publicerats men med hänsyn tagen till förändringar i antalet anslutna byggnader förväntas en sänkning med minst 20 procent jämfört med 2019.

  • PTS nya investeringsrapport stödjer ovan slutsatser. Den visar att investeringarna minskat med sju procent under 2020 jämfört med året innan. PTS rapport visar en marknad som inte uppmuntrar investeringar.

 

Regeringens bredbandsmål är att:

  • 95 procent av hushåll och företag ska ha faktisk tillgång till 100 Mbit/s år 2020.

  • 98 procent av hushåll och företag ska ha tillgång till 1 Gbit/s i sin absoluta närhet år 2025. Resterande 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s och 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s senast år 2025.

  • Alla bör ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast år 2023.

 

Beställ rapporten
Rapporten beställer du genom att kontakta Niclas Karnhill, tfn 0708-70 00 60, eller epost: niclas.karnhill@ip-only.se 

 

För kommentarer kontakta:

Terese Bengard, verksamhetschef för Hela Sverige ska leva, 070-295 21 25

Fredrik Borg, affärsområdeschef för GlobalConnects konsumentvarumärke IP-Only, 073-381 99 10