Svenskarnas digitala liv under pandemin

Hur har coronapandemin påverkat våra liv och våra digitala beteenden? Rapporten Svenskarna och internet 2020 ger en unik bild av den snabba digitaliseringen av samhället som skett i samband med coronakrisen.

Nyhet från Internetstiftelsen: 

Sedan spridningen av coronaviruset tog fart på allvar i Sverige i mars 2020 har delar av samhället mer eller mindre stängt ned. På kort tid fick många ställa om till arbete hemifrån och distansundervisning på högskolor och gymnasium. Besöksförbud infördes på äldreboenden, och sociala aktiviteter ställdes in.

– Coronapandemin är oerhört tragisk och sorglig. Samtidigt har nedstängningen av delar av samhället för att minimera smittan också bidragit till en historisk beteendeförändring. Utvecklingen har bidragit till att snabba på digitaliseringen på ett sätt som vi tidigare inte trodde var möjligt, säger Jannike Tillå, kommunikationschef på Internetstiftelsen.

Två insamlingar för att mäta pandemins effekter

Undersökningen Svenskarna och internet bygger på intervjuer som vanligtvis görs i årets första kvartal. Men i år ingår för första gången två datainsamlingar, en alldeles innan och i början av pandemin, och sedan ytterligare en i årets tredje kvartal.

Jenny Andersson, ansvarig för Svenskarna och internet, insåg tidigt risken att årets resultat skulle hinna bli inaktuella till hösten när rapporten normalt släpps.

– Istället för att se det som ett problem valde jag att se det som ett guldläge. Vi hade resultaten från den första mätningen som gav en bild av hur det såg ut före och precis i början av pandemin, och vi hade nu möjligheten att göra en andra mätning för att se hur svenskarnas digitala vanor har förändrats av krisen, säger hon.

Det betyder att de båda mätperioderna i Svenskarna och internet 2020 sammantaget ger en unik inblick i den effekt som coronapandemin har haft på internetanvändningen i Sverige. Tillsammans med jämförelsedata från 2019 fångar undersökningen svenskarnas förändrade beteende på nätet och samhällets digitalisering i stort innan och under pandemin.

Äldre användare tar plats på nätet

Idag använder nästan alla svenskar internet. I tredje kvartalet märks också en tydlig coronaeffekt eftersom 1 procent anger att de blivit nya internetanvändare under pandemin.

De flesta som har börjat använda internet för första gången under året är 76 år eller äldre. De äldsta tar också allt större plats på nätet. Pensionärer knappar i många fall in på de yngre internetanvändarna, och börjar i allt högre grad använda strömmande medietjänster, e-handel och olika kommunikationstjänster.

– De äldre har på många sätt drabbats hårdast av social isolering under pandemin. Vad vi kan se nu är att internettjänster som sociala medier och videosamtal har varit en ovärderlig hjälp för många äldre att hålla kontakten med anhöriga och vänner.

Det har hjälpt dem under pandemin och gjort att de känner sig mer sociala. Undersökningen visar också att pensionärer allmänt är mer positiva till sin ökade skärmtid än andra åldersgrupper, säger Jannike Tillå.

Distansarbete ökar kraftigt och många är nöjda

Under pandemin har andelen som arbetar hemifrån på heltid mer än tiofaldigats. Hälften av dem som distansarbetar hade ingen tidigare erfarenhet av hemarbete. De allra flesta – 8 av 10 – tycker också att hemarbetet har fungerat bra. Dessutom vill de flesta även fortsätta jobba hemifrån efter pandemin, åtminstone en del av sin arbetstid.

Framförallt är det tjänstemän som haft möjlighet att flytta hem kontoret. De som har arbetaryrken har av förklarliga skäl inte alls haft samma möjlighet till distansarbete. Det är också de som har fortsatt gå till jobbet som till större del har behållit sina gamla vanor, till exempel att handla i fysiska butiker.

Studenter mindre nöjda med distansundervisning

Gymnasieskolorna har bedrivit en stor del av sin undervisning på distans men undersökningen visar att gymnasieeleverna till stor del föredrar traditionell undervisning i fysiska klassrum. De yngre studerande är mindre nöjda med den snabba digitaliseringen under pandemin.

Var tredje studerande tycker att distansundervisning innebär en högre arbetsbörda, och många upplever att det egna lärandet blivit lidande, enligt undersökningen.

Förutom undervisningen har studenter också blivit mer missnöjda med hur mycket tid som spenderas framför en skärm på fritiden. 9 av 10 studerande svarar att de är missnöjda med sin egen skärmtid. Under pandemin känner sig också fler studenter utanför socialt av sin ökade skärmtid – helt tvärtemot hur pensionärerna upplever det.

– Unga tillhör de som använder internet allra mest, men vi kan se att många under pandemin har blivit mer negativt inställda till en ökad skärmtid på fritiden. Att bara umgås digitalt via en skärm är inte tillräckligt, och vi kan se att många yngre också känner sig mer utanför, säger Jannike Tillå.

Kraftig ökning av e-handeln

E-handeln har ökat under pandemin från en tidigare hög nivå. Mer än var fjärde internetanvändare har också börjat e-handla mer än tidigare. Samtidigt är det många internetanvändare som handlar på nätet för första gången. 2 procent uppger att de handlat på nätet för första gången. Och det är framförallt de äldsta som har testat att e-handla för första gången.

De produkter som dominerar näthandeln under pandemin är livsmedel, läkemedel och apoteksvaror. En tredjedel har handlat livsmedel på nätet och 6 procent har gjort det för första gången. Hälften av internetanvändarna har handlat läkemedel och apoteksvaror på nätet, och 5 procent har gjort det för första gången. Just att handla på nätet är något som många uppger att de kommer att fortsätta med i högre utsträckning, efter pandemin, enligt undersökningen.

Fler dagliga användare av sociala medier

Användningen av sociala medier som exempelvis Facebook, Instagram, Snapchat och Tiktok har ökat, och nu använder nära 9 av 10 internetanvändare sociala medier. Även den dagliga användningen av sociala medier har ökat stadigt under pandemin.

Sociala aktiviteter online har också blivit vanligare. Många har träffat sin familj via videosamtal på nätet, och några har även deltagit digitalt på ett bröllop, dop eller annan högtid. Många har också använt internet för att uppleva livesända kulturevenemang.

– De många svenskar som arbetat hemifrån har också digitaliserat många delar av sitt sociala liv. De har börjat e-handla mer, och de har testat digital after work med sina vänner och kollegor, säger Jenny Andersson, ansvarig för Svenskarna och internet på Internetstiftelsen.

Pandemin öppnar ögonen för digitaliseringens möjligheter

Pandemin och den snabba ökade användningen av digitala tjänster har bidragit till att fler fått upp ögonen för digitaliseringens möjligheter. Och de aktiviteter som många tvingats till för att minska smittspridningen – som att köpa läkemedel, göra läkarbesök eller delta i kulturevenemang på nätet – uppger många att de vill fortsätta med även senare.

– Den snabba digitalisering som skett under pandemin visar att det går att förändra människors beteende och att digitaliseringen av olika samhällsfunktioner kan göra stor nytta. Nu behöver vi dra lärdomar och analysera vad som behöver förändras och förbättras så att det blir enklare för fler att vilja, våga och kunna använda internet, säger Jannike Tillå och fortsätter:

– Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det fortfarande finns grupper som inte är en del av det digitala samhället. Det är också därför viktigt att börja prata om vilka kompetenser som krävs för att kunna ta del av de samhällstjänster som erbjuds digitalt.

 

Svenskarna och internet 2020

Undersökningen Svenskarna och internet började göras år 2000. Syftet med undersökningen är att vara en opartisk kunskapskälla och ett beslutsunderlag för digitaliseringen av både samhälle och näringsliv. Resultaten i årets undersökning bygger på insamlad data från första (Q1) och tredje (Q3) kvartalet 2020.

För första gången har vi i år också begränsat vår undersökning till Sveriges internetanvändare. I årets första kvartal ställde vi frågor också till den del av befolkningen som inte använder internet, och dessa lyfte vi i en särskild delrapport som släpptes tidigare i år.

Läs hela rapporten Svenskarna och internet 2020. 
Läs delrapporten Svenskarna och internet Q1 2020  om digitalt utanförskap.