Lantbruksforskaren: Tillgång till digital infrastruktur på landsbygden är en förutsättning för lantbrukets utveckling

Den tekniska utvecklingen har en stor betydelse inom lantbruket för att öka produktionen och miljönyttan. Det menar Per Frankelius, forskare och processledare. Därför är det av stor betydelse att landsbygden har tillgång till den bredbandsuppkoppling som behövs för att driva på utvecklingen. Så varför har det blivit så att landsbygden fortfarande har sämre tillgång till bredband än tätort?

Per Frankelius är docent i företagsekonomi vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling på Linköpings universitet. Hans forskning berör främst innovationsarbete och samhällsutveckling i olika former, där han under de senaste åren har fokuserat på lantbruk. Förutom forskning jobbar han även med konkreta projekt där han realiserar nya koncept, produkter och teknologier inom lantbruket.

I Per Frankelius arbete och forskning kan han se hur lantbruket är på väg in i en ny era som involverar ett ökat precisionsarbete, vilket möjliggör för lantbrukare att med hjälp av uppkopplade sensorer och maskiner få bättre koll på sina djur och sin växtodling.

 – Redan i dagens lantbruk krävs digital infrastruktur för att lantbrukarna ska kunna hantera sina djur och sin växtodling. Och om man ska kunna spinna vidare på visionen om att digitalisera lantbruket för att öka precisionen, då krävs ännu mer och robust infrastruktur för att sköta det här, och här ligger Sverige efter, säger Per Frankelius.

Ökad precision och digitalisering inom lantbruket skulle också bidra till samhällsnytta i form av ökad matproduktion, enligt Per Frankelius, där han lågt räknat menar att produktionen skulle öka med 15–20 procent, vilket i sin tur också skulle öka Sveriges exportmöjlighet av livsmedel. Dessutom menar han att den ökade precisionen även skulle medföra miljöfördelar. Exempelvis skulle effektiviteten i matproduktionen öka, det vill säga att för varje kilo mat som produceras så skulle det gå åt mindre energi ju mer precisionen ökar. Därtill kan ökad precision göra att man minimerar markpackning, vilket innebär mindre utsläpp av lustgas från jordarna, menar Per Frankelius.

Anledningen till att Sverige ligger efter i att digitalisera lantbruket beror på bristande engagemang och vilja att prioritera landsbygden från bland annat politiskt håll, enligt Per Frankelius.

– Man kan tycka att lantbruket inte är så viktigt. Men tittar man på vilka verksamheter som driver på andra så kan man se att lantbruket är en förutsättning för en massa andra branscher, trots att det är ganska få som jobbar med det. En miljon kronor i ökad omsättning på ett jordbruksföretag ger enligt Lantbrukarnas Riksförbund 2,51 jobbtillfällen, vilket kan jämföras med genomsnittet för andra branscher som bara är 1,42. Så när man investerar i digital infrastruktur bör man inte bara titta på hur många människor som direkt berörs. Varje människa i vårt samhälle berörs av lantbruket då det handlar om livsmedelsproduktion, trots att väldigt få möter en traktor i sin vardag, säger han.

Det här problemet syns bland annat inom forskning om lantbruk vid universitet och andra institut, menar Per Frankelius, där utveckling av lantbruksteknik sker. På dessa ställen har försöksfälten oftast god tillgång till uppkoppling, vilket innebär att man utvecklar lantbruksteknik efter de förutsättningar som finns där. Därmed tänker man inte på att uppkopplingen kan vara bristfällig på andra ställen där dessa tekniker ska användas.

För att lantbruket ska kunna nyttja de tekniker som utvecklas menar Per Frankelius att de inte enbart kan ha tillgång till en typ av digital infrastruktur, utan det måste finnas en kombination av teknologier, både trådlösa och fasta, som kan komplettera varandra.

– Om den digitala infrastrukturen skulle sluta fungera, då blir det inte roligt om man har hundra kor som är beroende av en mjölkningsrobot. Så lantbruket är väldigt beroende av robust kommunikation. Och dessutom behöver ju trådlösa uppkopplingar, som exempelvis 5G, även fiber till sina master för att klara av kapacitetsbehoven, säger Per Frankelius.

För att utbyggnaden av den digitala infrastrukturen ska ske i hela landet anser Per Frankelius att det är viktigt att aktörer ända ner på kommunal nivå inser betydelsen av den tekniska utvecklingen som nu sker i en allt i snabbare takt globalt.

– Lantbruket har använt digital teknik sedan 60-talet, till och med före bilindustrin, och är i dag en teknikdrivande bransch. Men för att driva på den tekniska utvecklingen ytterligare så måste det finnas en bättre digital infrastruktur och därför måste man fortsätta att bygga ut över hela landet, inte minst på landsbygden, säger Per Frankelius.

 

Lotta Karlsson
Svenska Stadsnätsföreningen

 

Fem punkter med oväntade fakta från Per Frankelius 

Jordbruket har ofta varit ledande på ny teknik. Visste du att...

…Bosch sägs ha applicerat elektronik i fordon först av alla med sitt D-Jetronic år 1967. Men året före lanserade DICKEY-john i Auburn, USA, elektronik i en såmaskin: Seed Population Planter Monitor.

…bränsleceller började användas år 1966 i en Chevrolet Electrovan. Men redan år 1959 presenterades Allis Chalmers bränslecelltraktor.

…ABB presenterade relativt nyligen robotar som kan samverka med biologiska varelser, människor. Men Lely installerade mjölkningsrobot – som också interagerar med biologiska varelser – redan år 1992.

…lantbruket kanske var först av alla att nyttja GPS när Montana State University i USA år 1990 började anpassa gödning på det mest biologiska och kostnadseffektiva sättet.

…Google har fått mycket press för sin lilla självgående bil som de visade upp år 2009 men att jordbruket då hade haft självgående fordon 11 år före detta.

 

Foto: Agtech 2030

 

Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, maj 2021.