Stadsnätsföreningen

Bredbandskoordinatorerna får förlängt uppdrag

I höstas beslutade regeringen att de regionala bredbandskoordinatorerna och Bredbandsforum får förlängt uppdrag fram till 2025 – samma år då det sista målet i den nationella bredbandsstrategin ska vara uppnått. Erik Larsson arbetar som regional bredbandskoordinator på Region Värmland och hoppas kunna bidra i arbetet med den fortsatta utbyggnaden.

Rollen som regional bredbandskoordinator inrättades 2015 i syfte att främja kommunernas arbete med bredbandsfrågor och det arbete som bedrivs av landets fiberföreningar, samt fungera som en kontaktpunkt för både offentliga och privata bredbandsaktörer inom regionen. Erik Larsson håller med om rollbeskrivningen och menar att de har en viktig funktion i att samordna samtliga bredbandsaktörer som är verksamma i en region och ha kontinuerligt erfarenhetsutbyte med aktörer och myndigheter på nationell nivå.

– Jag försöker att ha ständig kontakt med samtliga aktörer och kommuner för att fånga upp vilka behov, utmaningar och hinder de har samt ge råd och stöd i den mån jag kan samt informera om olika typer av stödfinansiering. Jag försöker även bjuda in till möten där det finns gemensamma frågor som kommunerna och aktörerna är berörda av, säger Erik Larsson.

Att de regionala bredbandskoordinatorerna nu har fått förlängt anser Erik Larsson är nödvändigt då det är nu som funktionen behövs som allra mest. De områden som i dag saknar bredband är oftast glesbefolkade och därmed dyrare att bygga till. Därför är det viktigt att kommuner och andra aktörer nu håller ut och gör kraftsamlingar för att lyckas förse samtliga invånare i Sverige med en skälig uppkoppling.

– Med bra uppkoppling kan man skapa attraktivitet och tillväxt i de kommuner som historiskt har haft en nedåtgående trend i invånarantal. Då är det viktigt att alla, och kanske framför allt regionerna och bredbandskoordinatorerna, kan bidra och visa på de positiva effekterna av en god bredbandsuppkoppling, säger Erik Larsson.

Under 2020 var Värmland en av de fyra regioner som vi fick ta del av Post- och telestyrelsens, PTS, stödmedel för bredbandsutbyggnad. Erik Larsson anser att ansökningsprocessen överlag fungerade bra, även fast det var vissa förutsättningar som gjorde att ansökningarna blev färre än vad han hade hoppats på. Inför 2021 års ansökningsprocess för stödmedel, som innefattar en betydligt större summa pengar, har PTS haft kontakt med ett flertal aktörer i syfte att förbättra ansökningsprocessen, vilket Erik Larsson uppskattar.

– Jag tycker att PTS har tagit till sig mycket av den återkoppling som vi har framfört. Det kan ju ibland vara svårt för dem som nationell myndighet att veta hur det fungerar rent praktiskt ute i kommunerna, till exempel angående olika varianter av samarbeten, grundförutsättningar och utmaningar. Därför tror jag att vår dialog är värdefull för att det ska bli så bra som möjligt för samtliga inblandade, säger han.

Har du något tips att ge till dem som nu funderar på att söka bredbandsstöd enligt den nya stödmodellen?

– Att faktiskt söka är såklart oerhört viktigt. Det finns mycket stödmedel att tillgå under både 2021 och 2022 så chanserna för att projekt ska få pengar beviljat är ändå höga. Jag har all respekt för att det tar tid och kostar pengar att ansöka. Men det optimala är ju om alla stödpengar beviljas och lämnar kvar en kö av ansökningar som det inte finns pengar till. Tydligare underlag än så på behovet av stödmedel går det ju inte att få, säger han.

 

Lotta Karlsson
Svenska Stadsnätsföreningen

 

Foto: Erik Larsson

 

Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, mars 2021.