Snabb digital omställning under pandemin – men inte för alla
En färsk rapport från Post- och telestyrelsen, PTS, analyserar den digitala omställningen bland den svenska befolkningen till följd av pandemin. Rapporten pekar på att en stor andel av befolkningen ställt om väl och nyttjar digitala verktyg i större utsträckning än före pandemin men PTS pekar också på behovet av fortsatt arbete med digital inkludering.
– Pandemin har helt klart blottat en digital klyfta. Det kan handla om ekonomiska begränsningar som gör att du inte har tillgång till internet men det finns även andra tänkbara anledningar, säger Bengt Mölleryd, analytiker på PTS och en av författarna till rapporten.
Ett exempel som belyser utmaningen för de grupper som befinner sig i digitalt utanförskap är beroendet av elektronisk identifikation i form av bank-id. Många tjänster, exempelvis de som tillhör myndigheter och övrig offentlig sektor, kräver att användare legitimerar sig med bank-id. För de som inte har tillgång till bank-id eller de som tycker att det är krångligt att använda bank-id blir det svårt att ta del av det offentligas tjänster.
– Före coronakrisen kunde man ju besöka många av våra myndigheters kontor, exempelvis Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Då har inte kravet på tillgång till exempelvis bank-id varit en utmaning för de som inte har förmåga att nyttja digitala verktyg, säger Bengt Mölleryd.
Han nämner också fall som uppmärksammats i media där invånare fått information om att boka tid för covid-vaccinering med hjälp av bank-id. Samtidigt lyfter han att den snabba omställningen till digitala tjänster sannolikt kommer öka kompetens om digitalt utanförskap även hos de som utvecklar tjänster inom den offentliga sektorn.
Exakt vilka av de digitala omställningar som kommer att leda till ett varaktigt förändrat beteende återstår att se. Men Bengt Mölleryd lyfter upp en trend som blivit tydlig i stora delar av världen under det senaste året och som vi sannolikt kommer att se även i Sverige.
– Flera orter som annars präglas av utflyttningar har ju fått ett uppsving under pandemin. Det här blir möjligt när människor arbetar på distans. Tidigare har folk fått betala väldigt mycket för att bo centralt men plötsligt har andra värden blivit mer attraktiva, säger han.
Kanske kommer en del av de som tillfälligt flyttat ut till sina fritidshus eller lämnat livet med veckopendling bakom sig vilja bo kvar även när livet återgår till det normala. Men då gäller det att området har god tillgång till bredband, säger Bengt Mölleryd.
– Och där kan kommuner med god tillgång till bredband ha en konkurrensfördel, avslutar han.
Louise Thorselius Svenska Stadsnätsföreningen
Foto: Unsplash
Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, mars 2021.
