Internet of Things, IoT, har blivit ett allt viktigare område för stadsnäten. Under de senaste åren har det också tillkommit flera företag som riktar in sig mot att stötta stadsnäten i sitt IoT-arbete. Två av dem är Kalejdo Bredband och Netmore/Blink Services.
Bägge samarbetar i dag med flera stadsnät runt om i landet och deras förhoppningar att bidra till att erbjuda konsumentmarknaden fler tjänster inom exempelvis smarta hem, vård och omsorg och mycket annat. – Internet of Things är ett brett begrepp, men i princip skulle jag säga att betydligt fler ”saker” blir uppkopplade, vilket vi redan sett början på. Det kommer att ställas krav på bra och bred infrastruktur som möjliggör nya tekniska tjänster. Teknik och infrastruktur ligger i framkant, så den stora utmaningen för branschen nu är att få ihop affärsmodeller och affärssystem så att man kan organisera och distribuera nya tjänster med lönsamhet, säger Erik Dahlström, vd på Kalejdo Bredband.
Det finns i dag stadsnät som arbetat med IoT under flera år och på så sätt kommit långt i sitt arbete med att göra området som en naturlig del av verksamheten. På andra håll har arbetet inte kommit lika långt. De flesta stadsnät samverkar med externa aktörer inom IoT-området där Kalejdo Bredband och Netmore/Blink Services är två av företagen på marknaden.
Hur samarbetet ser ut skiljer sig åt men Johanna Björnson, vd på Blink Services och CMO på Netmore, vill lyfta fram betydelsen av att stadsnätet tar en aktiv roll i IoT-arbetet oavsett i vilken utsträckning de tar extern hjälp inom området. – Jag anser att stadsnäten har ett ansvar, att på lokal nivå, möjliggöra och förverkliga den smarta staden. Lokal förankring underskattar vi inte. Det finns stadsnät bland våra kunder som vill vara mer eller mindre engagerade, i de fall där de vill vara mer engagerade utvecklas tjänster inom de kommunala verksamheterna, i de fall det inte finns resurser för detta så finns det samarbetspartners som exempelvis Kalejdo, Ambiductor, iioote och ATEA.
Även Erik Dahlström delar bilden av att engagerade stadsnät är en förutsättning för att komma igång med arbetet inom IoT-området. - Stadsnäten har potentiellt en nyckelposition som lokala infrastrukturägare och operatörer. Möjligheterna är flera inom såväl smarta städer som inom olika välfärdstjänster. Kalejdo har hittills arbetat primärt med tjänster på konsumentsidan. Inom detta område finns stor potential för de öppna stadsnäten att lägga till fler tjänster i det öppna nätet.
Han tror också att IoT-tjänster inom operatörsmarknaden där smarta tjänster erbjuds som tjänster/abonnemang kan ha stor potential för stadsnäten. – I princip alla tjänster kan distribueras över Internet, men här finns samtidigt en jättemöjlighet för stadsnäten att transportera tjänsterna direkt i stadsnätet med högre säkerhet och med bättre kvalitet.
Erik Dahlström och Johanna Björnson delar bilden att området än sa länge bara är i sin linda. – Inom fem till sju år tror vi lönsamheten för nya operatörstjänster som larm och smarta hem kommer att överstiga den för traditionell triple-play. Möjlighet finns för stadsnäten att vara med i denna värdekedja. Förfogar man över ett fibernät och ett LoRa-nät har man troligen den infrastruktur som behövs for att skapa bra operatörstjänster ovanpå.
Men bara för att IoT-utvecklingen väntas explodera i omfattning så menar bägge att stadsnäten kommer att behöva arbeta hårt för att bibehålla sin konkurrenskraft. – Alla stadsnät kommer att uppleva mycket hårdare konkurrens kommande år. Det har varit relativt enkelt att ansluta enfastighet till det lokala fibernätet och lätt att sälja in i den med det öppna nätet. Men när en fastighetsägare nästa gång ska välja anslutning, vilket i många fall redan är nu, så spelar enkelhet och pris mycket större roll. Bästa lösningen på det är sannolikt att skapa unika tjänster. Men marknaden kommer inte att göra det på egen hand utan att stadsnäten själva är med och driver utvecklingen!
De anser också stadsnäten behöver bli bättre på sitt varumärkesarbete. Den lokala kännedomen om stadsnätens verksamhet, både bland kollegor inom kommunen, hushållen och företag skiljer sig åt. Det kan också vara sa att stadsnätet enbart förknippas med bredbandsutbyggnad och att kännedomen om att det också finns kompetens inom exempelvis utveckling av den smarta staden är liten eller obefintlig. – För flera år sedan fick jag möjlighet att i några tidiga stadsnät arbeta ihop med Jan Unander, en av Sveriges framstå varumärkesexperter. Han myntade begreppet ”Area-of-Trust” som jag tycker är klockrent att arbeta utifrån. Omvärld och intressenter ser på stadsnätsverksamheten utifrån och placerar den i ett ”område”. Omvänt kan man inifrån påverka: Hur skall andra se på verksamheten? Var vill vi finnas som trovärdig och självklar aktör? När går vi utanför var Area-of-Trust och blir otydliga? Med det förändringsarbete stadsnäten har framför sig, måste varumärkesbyggandet följa med, säger Erik Dahlström.
Vilka styrkor har stadsnäten jämfört med övrig marknad inom IoT-området? – Lokal förankring, stadsnäten har redan etablerade kunder och användningsområden som egentligen direkt skulle kunna anslutas till exempelvis LoRaWAN, NBIoT eller annan teknologi. En annan styrka är det långa perspektivet som finns hos stadsnäten med lång drifttid, det blir en stabilitet och kontinuitet för alla de smarta tjänsterna som levereras och skall driftas, säger Johanna Björnson.
Louise Thorselius Svenska Stadsnätsföreningen
Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, september 2019.
