Bredbandskoordinatorn om riskerna med utebliven fiberutbyggnad

Sveriges regionala bredbandskoordinatorer har sedan rollen inrättades av regeringen 2015 stöttat bredbandsutbyggnaden på olika sätt. I år har fokus främst varit på den statliga bredbandsstödsprocessen som uppskattas av bredbandsaktörer men som även fått kritik, bland annat för den forcerade ansökningsprocessen.

Lars Winther-Hansen är regional bredbandskoordinator i Skåne län och har i sin roll drivit olika projekt och nätverksaktiviteter för att stötta både privata och kommunala bredbandsaktörer i länet. Inför årets bredbandsstöd, som utlystes mellan den 18 maj till den 9 augusti, har han bland annat granskat beslutsunderlag från PTS, genomfört regionala prioriteringar och hjälpt bredbandsaktörerna i länet att navigera i ansökningsmaterialet. Över lag är han nöjd med utlysningsprocessen men menar också att det finns förbättringspotential. 

– Det är naturligtvis positivt att man från statens sida skjuter till finansiering till bredbandsutbyggnaden och vi är tacksamma för varenda krona vi kan få. Men sedan var hela proceduren kondenserad så till den milda grad att vi knappt hann med den demokratiska processen. Själva ansökningsperioden låg ju även under sommaren då resurserna är färre på grund av semester och fokus ligger på att bygga ut fibernätet, säger Lars Winther-Hansen. 

Att det finns stödmedel att ansöka om ser Lars-Winter-Hansen som nödvändigt i takt med att bredbandsutbyggnaden når ut till alltmer glesbebyggda områden där produktionskostnaden generellt sett är betydligt högre än betalningsförmågan. Samtidigt upplever han att intresset för bredbandsområdet har ökat under de senaste åren och att allt fler inser betydelsen av en robust, säker och snabb bredbandsuppkoppling. 

– I dag finns det inte en enda kommun eller region som inte inser värdet och behovet av en så fullt utbyggt digital infrastruktur som möjligt, utan nu handlar det mer om hur man ska finansiera utbyggnationen så att alla ska få tillgång till en uppkopplingsmöjlighet som är värd namnet, säger Lars Winther-Hansen.

Och vilken typ av uppkopplingsteknik skulle du säga är värd namnet? 

– Bredbandskoordinatorer är ju teknikneutrala. Samtidigt så styrs vi av vårt uppdrag som i sin tur är kopplad till den nationella bredbandsstrategin som säger att målet är 1 gigabit per sekund. Och då blir det ju väldigt gärna en fråga om fiberutbyggnad, säger han. 

Frågan om att alla ska få tillgång till en bredbandsuppkoppling är något som har uppmärksammats mycket under den senaste tiden, inte minst nu under pandemin när allt fler har förväntats kunna genomföra sitt arbete och sina studier i hemmet. Enligt Lars Winter-Hansen innebär utebliven fiberutbyggnad inte enbart en risk för ett digitalt utanförskap i vissa områden, vilket i sin tur får konsekvenser på demokratiska processen, utan även ökade samhällskostnader. 

– I Sverige är vi duktiga på att tala om hur mycket det kommer att kosta för att nå en fullständig bredbandsutbyggnad men vi glömmer bort att räkna på vad det skulle kosta om vi inte lyckas nå ut till samtliga invånare. Och det är ett perspektiv som jag tycker vore intressant att kolla närmare på, säger Lars Winther-Hansen.

 

Lotta Karlsson
Svenska Stadsnätsföreningen

 

Foto: Mostphotos 

 

Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, oktober 2021.