Stadsnätsföreningen

Arkiv infoblad

De Svenska Stadsnäten

Stadsnäten har spelat en avgörande roll för den svenska digitaliseringsresan. Faktum är att det är de som stått för merparten av Sveriges fiberutbyggnad. Det finns i dag stadsnät i cirka 200 av Sveriges kommuner. Över 85 procent av dem är kommunalt ägda, resterande del är privatägda.

 
Hur ser det ut i Sverige?

Kopparledningarna har funnits i ca 100 år, men systemet är på väg att fasas ut. Tidigare var bredband över det traditionella telefonnätet, VDSL eller ADSL, den dominerande formen av fast bredbandsuppkoppling. Vi är i ett teknikskifte och fiberbredband är nu den vanligaste formen av bredbandsuppkoppling och andelen användare ökar för varje dag



Bygg ut fiberbredband

Att kommunernas bredbandsutveckling och digitalisering också innebär en utveckling för den lokala samhällsekonomin visas tydligt i flera studier gjorda av Swedish ICT Acreo. Idag tar flera kommuner själva på sig en större roll i utbyggnaden av bredband och effekterna av detta syns tydligt.



Välfärd

Bredbandsutvecklingen handlar inte längre bara om en snabb uppkoppling för TV eller internet, utan om att bygga en digital infrastruktur för alla samhällets funktioner. Digitala tjänster kan skapa en mer framtidssäker välfärd.



Fiber till villan

Att ansluta en villa med fiber är nuförtiden lika naturligt som att dra in el och vatten. En fiberansluten villa är att investera i en framtidssäker infrastruktur. Men vad ska du tänka på?



Smartare vardag

Genom att kombinera olika infrastrukturer ökar vi vår flexibilitet och det fasta bredbandet kan bli trådlöst. Vår vardag blir smartare och flexiblare. Men hur ser kombinationerna ut?



Bredband

Bredband är den benämning som används för att förklara de olika tekniker för att koppla upp datorer och apparater till internet. Men vilken typ bredband behöver vi?



Kommunikationsoperatören

Kommunikationsoperatörsrollen etablerades i Sverige i samband med att stadsnäten bildades på 90-talet. Då var det svårt att locka till sig tjänsteleverantörer eftersom de inte var intresserade av att stå för kostnaden för att aktivera stadsnätens fiberinfrastruktur. Lösningen blev kommunikationsoperatörsrollen, som aktiverade fibernätet och omhändertog administration och service. Modellen lockade till sig tjänsteleverantörerna och konceptet öppet nät hade fötts.