I Landskrona är utbyggnaden färdig – men stadsnätets arbete har bara börjat
Från och med 2019 har alla hushåll i Landskrona möjlighet att ansluta sig till fiber. För det lokala stadsnätet, som är en del av Landskrona Energi, påbörjas nu ett nytt arbete med att öka nyttjandegraden av det nät som nu är nedgrävt runt om i den skånska kommunen.
Att just Landskrona skulle bli tidigt ute med att komma i hamn med fiberutbyggnaden var inte självklart. Kommunen som ligger mellan Malmö och Lund på den skånska västkusten har en mängd utmaningar där bredbandsutbyggnaden lätt hade kunnat prioriteras bort av de lokala politikerna och tjänstemannen. Istället fattades ett djärvt beslut om att alla skulle få ett erbjudande om bredband, även fast det dåvarande bredbandsmålet nöjde sig med 90 procents anslutningsgrad. – Att vårt uppdrag var just att ansluta alla gjorde att vi kunde skapa skalfördelar och räkna på hur vi på effektivaste sätt kunde nå ut med fiberutbyggnaden så snabbt och billigt som möjligt utan att för den delen tulla på kvaliteten, säger Mia Wihlborg, affärsutvecklare på Landskrona Energi.
I praktiken innebar beslutet att alla som tackade ja skulle få fiber vilket gjorde att stadsnätet inte behövde förhålla sig till att få upp en viss anslutningsgrad innan de kunde ta byggbeslut. På så sätt kunde de basera sin utbyggnadsplan på andra faktorer, som vilka områden de kunde arbeta i även vintertid. Det var också viktigt för kommunen att erbjuda fiber till samtliga invånare, även de som har särskilt boende eller bor inom äldreomsorgen, vilket inte är självklart i alla kommuner.
Landskrona energi har också i samarbete med lokala fastighetsägare valt att även ansluta enskilda lägenheter till fiber, till skillnad från normalfallet då stadsnätet enbart gräver fiber fram till fastigheten och där fastighetsägaren själv bygger ett separat fastighetsnät oftast kopparbaserat dit de enskilda hushållen ansluts. – Det har inneburit att vi har möjlighet att ta ett större ansvar för leveransen i och med att vi har rådighet över alla nätdelar. Vi har också kunnat ta bort en del av den aktiva utrustningen som tidigare förvarades i exempelvis fastighetens källare. På så sätt får vi lättare att övervaka näten och hantera driftstörningar. Det blir också säkrare i och med att färre har möjlighet att komma i kontakt med vår aktiva utrustning, säger Mia Wihlborg.
Från kommunens sida skapar den höga anslutningsgraden goda möjligheter att påbörja digitaliseringsomställningen av en rad verksamheter. Jonas Florén, digitalisering & IT ansvarig på Landskrona Kommun, beskriver hur arbetet med att exempelvis införa digitala lösningar inom äldreomsorgen är i full gång. – Vår bedömning är att genom att använda fiberinfrastrukturen sa kan vi erbjuda invånarna säkrare lösningar. Vi har gjort en studie tillsammans med Lunds universitet som visar att exempelvis trygghetslarm som går via fiber har lägre fördröjning. Sen är givetvis GSM-lösningar ett bra komplement for att skapa redundans, säger Jonas Florén.
Att stadsnätet i Landskrona är ett sa kallat ”öppet nät”, där operatörer och tjänsteleverantörer, som inte själva äger egen bredbandsinfrastruktur kan hyra in sig och på sa satt nå ut med sitt tjänsteutbud till slutkunder, skapar också goda förutsättningar för kommunens digitalisering menar Jonas Florén. – Det gör att vi från kommunens sida får andra förutsättningar i ett framtida upphandlingsförfarande. Alla aktörer oavsett om de nyttjar det öppna nätet eller erbjuder sina tjänster över internet kan delta vilket gör att vi kan få tillgång till ett stort utbud av tjänster i framtiden, säger han.
En fråga att hantera framåt handlar om att skapa en modell för att hantera de hushåll som förvisso fått ett fibererbjudande men som av olika skäl valt att inte ansluta sig. Utmaningen för dessa uppstår den dag en person i bostaden exempelvis behöver digital hemvård eller att kommunen av andra skäl behöver leverera digitala välfärdstjänster över fibernätet. Både Mia Wihlborg och Jonas Florén ser behovet av att hantera frågan sa att en fiberanslutning exempelvis skulle kunna ingå som en del av en bostadsanpassning.
Den andra stora käpphästen för det lokala stadsnätet och kommunen är bristen på urvalet bland tjänster i nätet. Det handlar både om sa kallade välfärdstjänster men också tjänster riktade mot hushåll och företag, exempelvis inom fastighetsstyrning. Både Jonas Floréns och Mia Wihlborgs förhoppning är att tjänsteleverantörerna inom kort ska börja erbjuda ett större utbud. – Efterfrågan finns och infrastrukturen är på plats. Både från oss och vara kunders sida finns en förhoppning om att utbudet ökar och det är ett medskick jag har till tjänsteleverantörerna, säger Mia Wihlborg.
Louise Thorselius Svenska Stadsnätsföreningen
Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, september 2019.
