rapport analyserar konsekvenserna av utebliven fiberutbyggnad på landsbygden
Det statliga forskningsinstitutet RISE har i en rapport, beställd av Svenska Stadsnätsföreningen, analyserat vilka möjligheter tillgången till en fullgod uppkoppling kan skapa på landsbygden och vad konsekvenserna kan bli om fiberutbyggnaden uteblir. Rapporten är en fortsättning på den rapport som RISE tillsammans med Svenska Stadsnätsföreningen lanserade 2019.
Rapporten presenterar ett antal troliga framtidsscenarier på landsbygden kopplat till framtidens smarta och uppkopplade samhälle där fiber ingår som en del av infrastrukturen och vilka möjligheter detta medför. Till dessa presenteras även motsatsscenarier som beskriver hur landsbygden kan påverkas om aktörer som offentlig sektor, enskilda individer och företag saknar en fullgod uppkoppling. Samtliga scenarier utspelar sig år 2030 i en fiktiv by kallad Ytterbyn och är utarbetade genom intervjuer med relevanta forskare, experter och trendbevakare.
Framtidsscenarierna utgår från följande temaområden:
Offentlig sektor - Vård och omsorg - Kommunal teknisk förvaltning
Näringsliv - Gröna näringar – Jordbruk - Små och medelstora företag utanför städerna
I debatten om bredbandsutbyggnad och behovet av tillgång till snabb bredbandsuppkoppling förekommer missförstånd och felaktiga antaganden. Ett mål med rapporten är att öka förståelsen för vilka tekniska förutsättningar som krävs för att delta fullt ut i det digitala samhället.
Rapporten fastställer behovet av fortsatt fiberutbyggnad på landsbygden och bygger på följande tre förtydliganden:
Behoven av robust och snabb bredbandsuppkoppling för att kunna leva och arbeta digitalt på lika villkor i hela landet är inte uppfyllda i dag.
Kraven på bandbredd kommer att öka framöver med allt fler och mer krävande tjänster.
Fiber och 5G är mestadels kompletterande teknologier, inte konkurrerande teknologier. 5G behöver fiber och fiber gynnas av 5G-utrullningen.
Resultaten av rapporten visar att de kvantitativa målen i regeringens bredbandsstrategi från 2016 bör kvarstå, att 98 procent av landets befolkning ska ha tillgång till bredbandsuppkoppling om minst 1 gigabit per sekund senast 2025, då de är teknikneutrala och lättolkade. Målen är även enkla att mäta och ligger i linje med EU-kommissionens mål.
Därtill redogörs att 5G och fiber bör ses som kompletterande teknologier. 5G behöver fiberuppkoppling för att nå sin fulla potential och samtidigt kommer 5G-utrullningen att driva fiberutrullningen. Utan fiber till antennen kommer 5G inte bli markant bättre än 4G.
”5G i all ära, men man måste ha med de tråkiga sakerna, man måste ha fiber för att lösa kapacitet, redundans, robusthet och pålitlighet osv.” – Patrik Sandgren, Teknikföretagen
Vidare framhåller rapporten att offentlig sektor, näringsliv och medborgare kommer att behöva en mix av 5G och fiber för att kunna säkerställa likvärdiga digitala tjänster oavsett var man befinner sig i landet. Annars finns det en betydande risk för att cementera och dessutom fördjupa den digitala klyftan som är ett faktum i dag. Eftersom problemet med bristfällig uppkoppling är störst på glesbygden finns det även en risk att klyftan mellan stad och land ökar.
”Pandemin har helt klart blottat en digital klyfta. Det kan handla om ekonomiska begränsningar som gör att du inte har tillgång till internet men det finns även andra tänkbara anledningar.” – Bengt Mölleryd, analytiker på Post- och telestyrelsen och en av författarna till rapporten.
En fortsatt fiberutrullning är inte bara en förutsättning för att nå regeringens bredbandsmål utan även en möjliggörare för en positiv samhällsekonomisk transformation av landsbygden och en viktig nyckel till ett geografiskt och digitalt jämlikt samhälle.
Ytterbyn 2030 – en scenarioanalys av framtidens uppkopplade samhälle och konsekvenser av utebliven fiberutbyggnad
