Allt fler kommuner har påbörjat projekt där de nyttjar teknik inom Internet of Things, IoT, i syfte att förenkla och förbättra delar av sina verksamheter. De flesta har insett att data är en viktig central resurs för utvecklingen av framtidens välfärdssamhälle. Vissa bedömare spår till och med att det är just den offentliga sektorn, med kommunerna i spetsen, som kommer att vara en av de sektorer som kommer vara de största IoT-användarna i framtiden. Vilken roll kommer då stadsnäten att ha i detta arbete?
Runt om i Sveriges kommuner bedrivs projekt där uppkopplade sensorer skickar information om allt från jordfuktighet, vattenflöden och temperaturer till närvaro på offentliga platser och trafikflöden. Med relativt enkla sensorer och applikationer och förväntade låga inköpspriser spås IoT kunna bli ett viktigt verktyg i kommunernas arbete med att effektivisera och förbättra sin service till invånarna.
– Internet of Things, alltså när man kopplar upp saker och infrastrukturer så att de kan prata med varandra, väntas bli allt viktigare i flera kommunala nyttigheter. Redan nu ser vi exempelvis hur flera parkförvaltningar använder sensorer för att effektivisera sitt bevattningsarbete och på så sätt spara både vatten och personalresurser, säger Anna Bondesson, konsult på teknikkonsultföretaget WSP och inblandad i flera kommuners IoT-projekt.
Hon upplever att vilka IoT-projekt som kommunerna satsar på i dag till stor del beror på externa faktorer och den tillfälliga behovsbilden. Exempelvis har de senaste årens torra somrar ökat behovet och incitamenten för att testa ny teknik inom bevattning och djurskötsel. Andra exempel på projekt som genomförts på flera håll runt om i landet är belysning som styrs baserat på närvaro, väder eller tid på dygnet; sopkärl och återvinningsstationer som meddelar när de behöver tömmas; trafik- och flödesräkning, parkeringslösningar där föraren debiteras automatiskt eller får information om lediga parkeringsplatser; samt övervakning av badbojar, vägskyltar och annan säkerhetsutrustning. En vanlig IoT-tjänst som många av våra svenska kommuner har satt upp är badbojar som mäter vattentemperaturer så att invånarna sommartid kan följa temperaturer på kommunens hemsida.
Även om vissa av ovanstående exempel inte är de som kommer göra störst skillnad i kommunernas verksamhet så menar Anna Bondesson att även dessa IoT-projekt är viktiga för att öka förståelsen för teknikens och digitaliseringens möjligheter både bland politiken och hos allmänheten.
Att allt fler kommuner nu jobbar aktivt med olika IoT-relaterade projekt har lett till att kunskapen inom kommunerna har ökat kraftigt. En knäckfråga som många ställts inför är vem som ska äga och hantera den data som sensorerna samlar in.
– Jag upplever att förståelsen för hur viktigt det är att ha ett långsiktigt strategiskt tänk runt den data som kommunen äger – såväl redan befintliga verksamhetsdata som ”ny” IoT-data – har ökat på kort tid. Allt fler har förstått värdet i att äga och ha rådigheten över den data som skapas inom kommunens nyttigheter samt behovet av att kunna dela med sig av den både inom de egna verksamheterna och till externa aktörer och medborgare, säger Anna Bondesson.
En annan fråga som frekvent dyker upp i diskussionen kring kommunernas IoT-arbete är vilken roll de kommunala stadsnäten ska ha.
– Det är tydligt att allt fler kommuner förstår behovet av att ha kontroll över den infrastruktur som de är beroende av. Det gäller oavsett om vi pratar IoT eller fiberinfrastruktur. I och med att fibernäten ofta utgör ryggraden även i de trådlösa sensornäten så tror jag att de kommunala stadsnäten kommer få en alltmer central roll i kommunernas IoT-arbete, säger Anna Bondesson.
En viktig framgångsfaktor i många kommuner, enligt Anna Bondesson, ligger i att kommunen tar ett helhetsgrepp kring sitt IoT-arbete. När alla verksamheter bjuds in att delta skapas både stordriftsfördelar men också möjlighet att dra nytta av den data som skapas i de respektive enheterna. Ett exempel på det är hur data från allmännyttan kan bidra till att energibolaget på ett effektivare sätt kan styra sin verksamhet.
Men det faktum att marknadsutvecklingen går fort och att många kommuner nu accelererar sitt IoT-arbete innebär också risker för de som kommit på efterkälken. Önskan om att rivstarta sin IoT-omställning kan göra att kommuner fattar förhastade beslut.
– Det finns flera aktörer på marknaden som på olika sätt försöker låsa in kommunen. Detta exempelvis genom att erbjuda helhetslösningar som inkluderar sensorer, konnektivitet och olika typer av analys- och visualiseringstjänster i ett. Det kan också handla om att kommunen i avtalet med en tjänsteleverantör inte själv äger den data som genereras utan ständigt behöver efterfråga och betala för åtkomst till ”sitt” data. Denna typ av inlåsningseffekter riskerar att cementera silos och hindra utvecklingen av gemensamma IoT-tjänster i kommunen, säger Anna Bondesson.
För att undvika sådana risker lyfter hon fram behovet av att som kommun ta den strategiska diskussionen med sina olika nyttigheter och verksamheter och komma överens om hur IoT och data ska utvecklas på ett framtidssäkert sätt.
Louise Thorselius Svenska Stadsnätsföreningen
Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, mars 2020.
