Stadsnätsföreningen

Stort behov av stöd till bredbandsföreningar

Byanäten har stått för cirka en tredjedel av fiberutbyggnaden utanför tätorter. Men trots att det finns över 1000 stycken byanät i Sverige så saknades länge en organisation som tillvaratog deras intressen. 2015 startades Byanätsforum och intresset för att ta del av bland annat rådgivning och kompetensutveckling har varit stort.

I samband med att Hela Sverige ska Leva, Companion och LRF tog över förvaltarskapet av Byanätsforum 2018 tillträdde även Anna Johansson och Thomas S. Nilsson som projektledare. Det inledande arbetet bestod av att identifiera landets bredbandsföreningar och bygga upp en organisationsstruktur och ett medlemsregister.

Föreningarna skiljer sig dock åt och medan vissa enbart hanterar fiberfrågor har andra även infrastrukturer såsom vatten, avlopp och väg. Även storleken på föreningarna skiljer sig åt. Snittföreningen har cirka 200 deltagare men det finns även byanät som omfattar färre än 30 anslutningar och upp till fler än 1000 medlemmar.

– Utan byanätens arbete hade vi med all säkerhet inte nått lika långt med utbyggnaden. De har ofta hög anslutningsgrad tack vare lokala eldsjälar som lagt mycket tid på att skapa förståelse för behovet av snabbt bredband. Den höga anslutningsgraden tillsammans med ideella krafter har också inneburit att bredbandsföreningarnas projekt blivit billigare än de som genomförts av kommersiella aktörer, säger Thomas S. Nilsson.

Men de frivilliga insatserna och beroendet av eldsjälar har också blivit byanätens akilleshäl. När engagerade medlemmar flyttar eller slutar kan de bli svårt för andra att ta vid om kompetens saknas. Flera nät är i dag äldre än 20 år gamla och där uppstår nya behov såsom uppgradering och förbättringsarbeten.

– När vi startade med vår rådgivningsservice så märkte vi tydligt att det fanns ett uppdämt behov. Det kan handla om alltifrån föreningsjuridik till teknisk rådgivning, säger Anna Johansson.

För att skapa en plattform för nätverkande och kompetensutveckling anordnar Byanätsforum med jämna mellanrum webbinarier. En annan viktig del i organisationens verksamhet är påverkansarbetet där de företräder byanätens intressen gentemot myndigheter och politiken. Under det senaste året har just påverkansarbetet tagit extra mycket resurser i fråga i samband med att Post- och telestyrelsen arbetade fram förslag till ny modell för bredbandsstöd. Länge var det osäkert i vilken utsträckning som byanäten skulle kunna ta del av framtida stödmedel. Efter att regeringen agerat i frågan stod det dock klart att regelverket behövde anpassas så att även mindre aktörer, som byanät, skulle kunna söka medel. Men enligt Anna Johansson är det inte första gången som byanätens roll för den fortsatta bredbandsutbyggnaden underskattats.

– Bilden av byanäten har präglats av okunskap vilket skapat en njugg inställning. Det kan exempelvis handla om att man tror att kvaliteten i byanäten är sämre än hos de kommersiella aktörerna men det finns inget som talar för att det ligger något i det påståendet, säger Anna Johansson.

Under de senaste åren har bredbandsutbyggnaden i Sverige saktat av. Av de hushåll som fortfarande saknar en fiberuppkoppling befinner sig en stor del av dessa utanför tätorter. Och faktum är att den avstannade utbyggnaden ökat intresset för invånare och företag att ta fiberutbyggnaden i egna händer och bygga ett byanät.

– Vi är förvånade över det stora intresset av att få rådgivning i hur man etablerar nya byanät. Många gånger kan det handla om områden där en kommersiell aktör dragit tillbaka ett erbjudande och där bygden i stället väljer att agera på egen hand. Just därför är det så viktigt att byanäten får rätt förutsättningar att ta del av exempelvis stödmedel på lika villkor. För det är fel att tro att de spelat ut sin roll. Jag tror i stället att de kan ha avgörande betydelse om vi vill nå regeringens bredbandsmål, säger Thomas S. Nilsson.

Louise Thorselius
Svenska Stadsnätsföreningen

 

Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, september 2020.