Ny rapport av RISE tydliggör konsekvenserna av utebliven fiberutbyggnad på landsbygden

Nästan hälften av alla hushåll på landsbygden saknar fortfarande bredband. I en ny rapport, framtagen av det statliga forskningsinstitutet RISE på uppdrag av Svenska Stadsnätsföreningen, konstateras att den bristande tillgången till digital infrastruktur kan försvåra digitaliseringsomställningen för offentlig sektor, de gröna näringarna och för små och medelstora företag på landsbygden.

Forskningsinstitutet RISE har med hjälp av forskare och branschexperter tagit fram fyra scenarier som beskriver vilka digitala tjänster som väntas vara i bruk inom tio år. Framtidsscenarierna utgår från områdena vård och omsorg, kommunal teknisk förvaltning, gröna näringar samt små och medelstora företag utanför städerna.

Rapporten konstaterar bland annat att det blir ett dubbelt utanförskap för invånare i kommuner med stor glesbygdsbefolkning utan fullgod bredbandsutbyggnad. De kommuner som i dag är i störst behov av digitala vårdoch omsorgstjänster är de med störst andel äldre, vilket typiskt är glesbygdskommuner där man dessutom har sämre tillgång till uppkoppling. Därmed finns det en risk att dessa invånare drabbas dubbelt. Behoven av tillgång till en fullgod bredbandsuppkoppling kommer att finnas inom offentlig sektor, näringslivet och i människors vardag i hela landet.

– Vi ser ett stort behov av att begrava myten kring att landsbygden har ett annorlunda eller lägre behov av bredband med hög kapacitet. Digitaliseringen möjliggör förbättrad vård i hemmet, en mer hållbar jord- och skogsbruksnäring och fler företagsetableringar på landsbygden. Just därför måste utbyggnaden av fiberbredband fortsätta så att hela Sverige ges samma förutsättningar, säger Mikael Ek, vd på Svenska Stadsnätsföreningen.

I rapporten framgår det att i debatten om bredbandsutbyggnad och behovet av tillgång till snabb bredbandsuppkoppling ofta förekommer missförstånd och felaktiga antaganden. Rapporten syftar därför till att förtydliga vilka tekniska förutsättningar som krävs för att delta fullt ut i det digitala samhället. – Digitaliseringen är en nyckel till välfärd och en allt viktigare bärare av samhällskritiska tjänster. Vi ser ett stort behov av att låta alla medborgare i samhället ta del av digitaliseringen – på lika villkor och på samma premisser, säger Therese Balksjö, enhetschef för avdelningen uppkopplat samhälle på RISE och en av författarna till rapporten.

Rapporten är en fortsättning på den rapport som RISE, på uppdrag av Svenska Stadsnätsföreningen, lanserade 2019. I den rapporten analyserades konsekvenserna med att ersätta den fortsatta fiberutbyggnaden med trådlösa tekniker som exempelvis fixed wireless access, även kallat FWA, som är en fast installerad bredbandsrouter kopplad trådlöst mot mobilnätet.

Den tidigare rapportens resultat visar att kostnaderna för att ta fram ett trådlöst nät som erbjuder kapacitet i närheten av det nationella bredbandsmålet, det vill säga 1 gigabit per sekund, kommer vara högre än de kostnader som beräknas för den fortsatta fiberutbyggnaden. Enklare trådlösa tekniker, som även innebär lägre kostnader, väntas i stället hamna långt under kraven på de anslutningar som ställs i de nationella bredbandsmålen. Båda rapporterna finns att ta del av här.

 

Lotta Karlsson
Svenska Stadsnätsföreningen

 

Rapportens slutsatser

DUBBELT UTANFÖRSKAP FÖR KOMMUNER MED STOR GLESBYGDSBEFOLKNING
De kommuner som i dag är i störst behov av digitala vård- och omsorgstjänster är de med störst andel äldre, vilket typiskt är glesbygdskommuner där man dessutom har sämst uppkoppling. Om man löser de organisatoriska och legala utmaningarna runt digital vård och omsorg kommer man att införa digitala tjänster storskaligt, men då bara till platser som har bra uppkoppling. Det finns alltså en risk för att glesbygdskommunerna kommer att drabbas dubbelt.

STORT BEHOV AV FIBER FÖR BÅDE NÄRINGSLIV OCH OFFENTLIG SEKTOR
Behovet av en fullgod bredbandsuppkoppling kommer att finnas inom offentlig sektor, näringslivet och i människors vardag. För offentlig sektor rör det sig om leverans av kritiska, digitala välfärdstjänster (bland annat inom vård, omsorg och undervisning) mot medborgare. Men det rör sig också om digitala tjänster för den interna verksamheten som exempelvis drift, övervakning, (preventivt) underhåll och simuleringar med hjälp av uppkopplad teknik. För näringslivet handlar det om att säkerställa att det finns förutsättningar för exempelvis automatiserad produktion, autonoma transportmöjligheter för gods, uppkopplad maskinpark och avancerat dataanalys i realtid.

FIBER MÖJLIGGÖR 5G OCH ÖKAD MOBILITET
5G behöver fiberuppkoppling för att nå sin fulla potential och samtidigt kommer 5G-utrullningen att driva fiberutrullningen. Utan fiber till antennen kommer 5G inte bli markant bättre än 4G. Offentlig sektor, näringsliv och medborgare kommer att behöva en mix av 5G och fiber för att kunna säkerställa likvärdiga digitala tjänster oavsett var man befinner sig. Annars finns det en betydande risk för att cementera och dessutom fördjupa den digitala klyftan som är ett faktum i dag och eftersom problemet med bristfällig uppkoppling är störst i glesbygd riskerar man därmed även att öka klyftan mellan land och stad.

 

Foto: Mostphotos

 

Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, maj 2021.