Hemarbete, distansundervisning och ökat nyttjande av digitala tjänster inom offentlig sektor satte både den svenska bredbandsinfrastrukturen och internet på prov under pandemin. Trots mediedrev och spekulationer så har den svenska bredbandsinfrastrukturen klarat sig väl under det senaste året enligt Post- och telestyrelsen, PTS.
Det var i mitten av mars 2020, bara en dryg vecka efter att WHO klassat covid-19 som en pandemi, som EU-kommissionen vädjade till aktörer med streamingtjänster att dra ner kapacitetskraven på tjänster. Aktörer som exempelvis Google och Netflix hörsammade kommissionens vädjan. Men utspelet fick många att reflektera över om den IT-infrastruktur som hela samhället blivit så beroende av skulle klara trycket.
– Jag minns att det var ett stort medieintresse kring just den här frågan i samband med att nyheter om störningar i andra delar av Europa spreds samtidigt som svenska myndigheter gick ut och rekommenderade hemarbete, säger Petter Öhrn, presschef på PTS.
Och ungefär samtidigt som medieintresset för den svenska IT-infrastrukturens kapacitetsbegränsningar var som störst så inträffade också störningar i Stockholmsregionen efter en brand i en större nod. Incidenten hade ingen koppling till belastningar i näten men störningarna förstärkte den oro som fanns och drev på mediernas intresse för frågan.
– PTS har rutiner för hur vi ska samverka med sektorns aktörer vid händelse av kris. Och även om vi i detta fall inte såg störningar i näten så valde vi ändå att ta fram det vi kallar för sektorsgemensamma budskap där vi tryckte på att den svenska IT-infrastrukturens beredskap är god, säger Petter Öhrn.
Men även om internet och dess infrastruktur klarat coronakrisen väl så kan det mycket väl vara så att kunderna bitvis upplevt utmaningar med uppkopplingshastigheter och störningar. Det var också inledningsvis vissa problem med kapaciteten hos företagens egna nätverk vid omställningen till distansarbete. I början av 2021 presenterade PTS en analys av hur Sverige klarat den snabba digitaliseringsomställning som samhället gått igenom till följd av pandemin.
– I rapporten så nämner vi bland annat att antalet besök på tjänsten ”bredbandskollen” som mäter hastigheten på sitt abonnemang har ökat under pandemin. Det skulle kunna tyda på att folk upplever att de inte riktigt får de hastigheter de väntar sig, säger Bengt Mölleryd, analytiker på PTS och en av författarna i rapporten.
PTS har än så länge inte analyserat om det också skett en ökad andel kundförflyttningar till bredbandsabonnemang med högre kapacitet under det senaste året. Mätningar från hela den europiska marknaden pekar dock på ett ökat intresse att uppgradera sina tjänster. Enligt Bengt Mölleryd kan också upplevelsen av hur det svenska bredbandsnätet klarat trycket hänga ihop med vilken infrastruktur kunden har.
– De som har fiber har ju inte märkt av kapacitetsbegränsningar till följd av många parallella anslutningar. Men i områden utan fiber där kunder exempelvis nyttjar samma mobilmast för uppkoppling så kan det se sämre ut, säger Bengt Mölleryd.
Mer information om hur de svenska bredbandskunderna agerat under pandemin kommer att visas i PTS årliga rapport, Svensk Telekommarknad, som presenteras under våren.
Louise Thorselius Svenska Stadsnätsföreningen
Foto: Unsplash
Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, mars 2021.
