Öppenhetsdeklaration

De svenska stadsnäten har sedan starten verkat för öppna nät. På så sätt har stadsnäten skapat låga inträdeströsklar för små och nya aktörer, vilket i sin tur gett upphov till en hel industri av olika tjänsteleverantörer, både lokala, regionala, nationella och internationella.

I de öppna näten kan operatörer och tjänsteleverantörer, som inte själva äger egen bredbandsinfrastruktur hyra in sig och på så sätt nå ut med sitt tjänsteutbud till slutkunder. Det innebär att aktörer som historiskt inte varit inne i telekomsektorn har en låg inträdeströskel för att erbjuda sina tjänster till allmänheten/näringslivet.

Modellen med öppna nät har varit mycket framgångsrik och lyfts ofta upp som ett föredöme i internationella sammanhang. Den innebär att en nätägare inte enbart bär ansvaret för det öppna nätet, utan även säkerställer att lika och icke-diskriminerande villkor efterlevs och god konkurrens i nätet hålls.

 

Stadsnätsföreningens definition av öppet nät

Ett öppet nät är en infrastruktur som är tillgänglig för marknadens alla aktörer på likvärdiga villkor. Nätet är öppet för alla som vill hyra svartfiber och för alla som vill erbjuda tjänster i det aktiva nät där kommunikations-/transmissionstjänster tillhandahålls.

I det öppna nätet konkurrerar tjänsteleverantörerna med tjänsteinnehåll. Nätägaren tillhandahåller svartfiber och/eller kommunikations-/transmissionstjänster exempelvis till tjänsteleverantörer. Genom att nätägaren inte tillhandahåller eget tjänsteinnehåll säkerställs ett intresse av att locka nya tjänsteleverantörer till nätet.

 
Öppet nät på alla nivåer

Med bredband och internet så har den tidigare traditionella vertikalt integrerade kabel-TV och telekom-marknaden öppnats upp och delats in i olika värdenivåer. Dessa aktörer verkar i dag i huvudsak på tre nivåer; svartfibernivån, kommunikationsnivån samt tjänstenivån.

En nätägare som erbjuder ett öppet nät säkerställer en sund konkurrens i tjänsteledet. När aktörer på fibermarknaden också konkurrerar med tjänsteleverantörer i tjänsteledet finns det risk att konkurrensen snedvrids och att de egna tjänsterna ges fördelar.

Vilken verksamhet som nätägaren gör i egen regi eller med hjälp av upphandlade aktörer skiljer sig åt. Kommunikationsnivån består av flera olika delar. I vissa fall har nätägaren valt att upphandla en så kallad kommunikationsoperatör medan de i andra fall erbjuder funktionen i egen regi eller i samverkan med andra aktörer.När en nätägare verkar på kommunikationsnivån säkerställs en operatörsneutralitet, något som inte kan garanteras av de kommunikationsoperatörer, vars koncern, själva erbjuder tjänster.

Det är upp till varje nätägare att själva avgöra vilka delar av verksamheten som ska bedrivas i egen regi eller med hjälp av externa samarbetspartners.

 

Transparens och likabehandling

Ett öppet nät tillämpar ett icke diskriminerande förhållningssätt som innebär att alla som önskar hyra in sig i infrastrukturen på olika nivåer ska kunna göra det. Olika aktörer erbjuds samma pris och villkor för likvärdig tjänst och volym. Det gör det enklare och mer förutsägbart för de aktörer som vill göra affärer med nätägaren.

Ett öppet nät bör erbjuda ett urval av vanligt förekommande infrastrukturtjänster för att möta olika marknadsaktörer. En nätägare kan erbjuda olika tjänster och agera på flera olika värdenivåer baserat på lokala förutsättningar och politiska beslut.
Ett öppet nät försöker använda sig av branschgemensamma avtal och system samt standardiserade processer för att underlätta samverkan med övriga aktörer på marknaden.

 

Öppet nät i det digitala samhället

I det digitala samhället ser vi hur nya nätinfrastrukturer byggs upp. Dessa är inte alltid baserade på fiber utan kan vara andra former av kommunikationslösningar. Vikten av öppenhet, transparens och likabehandling är dock lika stor oavsett teknisk lösning. Detta för att säkerställa att alla aktörer, oavsett storlek, har möjlighet att få tillgång till marknaden. På så sätt säkerställs att tjänsteutbudet också i framtidens digitala samhälle präglas av valfrihet och konkurrens samtidigt som risken för monopol i näten minskar.

 

Definitioner:

Svartfibernivå
Den aktör som ansvarar för svartfibernivån, vanligtvis nätägaren, hyr ut svartfiber åt exempelvis operatörer.

Kommunikationsnivå
Den så kallade kommunikationsnivån består av flera olika nivåer/funktioner. Aktören/aktörerna som ansvarar för kommunikationsnivån kan liknas vid trafikledare som dirigerar, administrerar och aktiverar nätet. Det kan också ingå att säkerställa att det finns en plattform som möjliggör att innehållstjänster från flera konkurrerande tjänsteleverantörer och operatörer erbjuds till slutkunderna. Såväl nätägaren som en eller flera externa aktörer kan ansvara för de olika delarna av kommunikationsnivån.

Tjänstenivå
Den nivå där tjänsteleverantörer erbjuder sina tjänster till slutanvändaren.