Stadsnätsföreningen

SKR:s digitaliseringschef om vikten av att den bredbandsinfrastruktur som byggs även räcker för framtidens krav

Kommunerna och regionerna ställs inför nya och fler utmaningar, enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Utmaningen kan sammanfattas i att andelen äldre ökar samtidigt som vi har stora barnkullar som ska ges tillgång till förskola och skola. Detta sker samtidigt som andelen invånare i arbetsför ålder minskar. För att lösa ekvationen menar SKR att vi behöver hitta nya smarta arbetssätt, och där menar de att digitala lösningar kan vara ett svar.

– Man kan väl säga att den generella utmaningen är att vi behöver hitta nya smarta arbetssätt inom välfärdssektorn. Och där ser vi att digitaliseringen är ett av de främsta verktygen för att vi ska kunna klara av att göra den här omställningen, oavsett om det handlar om skola, samhällsbyggnad, socialtjänst eller hälso- och sjukvård, säger Patrik Sundström, digitaliseringschef på SKR.

Patrik Sundström menar att de digitala lösningarna rent konkret kan handla om att bland annat möjliggöra för människor med kronisk sjukdom att själva mäta sina värden, som monitoreras av hälso- och sjukvården på distans, och på så sätt själva få en insikt i hur hälsoläget varier. Detta kan i sin tur bidra till färre försämrade hälsotillstånd och återinläggningar på sjukhus. Inom skolan menar Patrik Sundström att det kan handla om att erbjuda utbildning på distans genom olika digitala lösningar och på så vis möta behoven hos fler elever.

Samtidigt menar han att om vi ska kunna flytta välfärden närmare människors vardag så är grundkravet att samtliga invånare i hela landet måste ha tillgång till en kvalitetssäkrad infrastruktur och en snabb och säker uppkoppling, något som inte är en självklarhet i dag. Enligt statistik från Post- och telestyrelsen hade 85 procent av hushållen i tätbebyggda områden tillgång till bredband via fiber under 2020. I glesbebyggda områden var motsvarande siffra 55 procent.

– Tillgång till fiberbredbandsinfrastruktur måste finnas i hela landet, annars kommer vissa invånare bli hänvisade att sitta timmar i bil för att kunna nå den kompetens som finns i till exempel specialistvården. Och för att undvika det behöver vi ha ett långsiktigt politiskt engagemang och ett statligt finansiellt stöd som just säkerställer en fullgod uppkoppling överallt, säger Patrik Sundström.

Därtill menar Patrik Sundström att den digitala infrastruktur som vi bygger i dag också bör ta höjd för mer avancerade tjänster som ska klara av att transportera känsliga personuppgifter och ha korta svarstider.

– Jag tror att det är viktigt att kraven från välfärdsverksamheterna blir tydliggjorda i just den här utbygganden så att vi inte har lagt en infrastruktur som sen inte räcker till för att vi ska kunna fortsätta utveckla välfärdssverige. Och själva nyttan uppstår ju inte förrän flera aktörer, bland annat offentlig sektor och invånare, har tillgång till en fullgod bredbandsuppkoppling, säger Patrik Sundström.

 

Lotta Karlsson
Svenska Stadsnätsföreningen

 

Foto: Mostphotos

 

Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, maj 2021.