Ledare: Den öppna svenska bredbandsmodellen är hotad
En ögonblicksbild på den svenska bredbandsmarknaden visar att riskerna för en återmonopolisering där kunderna låses fast utan vare sig valfrihet eller möjlighet att påverka prissättning är större än på länge. Det jag syftar på är det faktum att allt fler operatörer erbjuder kollektiva gruppanslutningsavtal till ägare av flerfamiljsfastigheter och bostadsrättsföreningar, ett paket som innehåller ett prismässigt attraktivt erbjudande med bredbandstjänster för de boende. I paketet ingår ibland att operatören sponsrar investeringen av ett nytt fastighetsnät, bekvämt och smidigt för fastighetsägaren.
Operatören kan med en gruppanslutning försäkra sig om ett stort antal abonnemangsintäkter under många år framöver. Andra tjänsteleverantörer och operatörer stängs ute vilket innebär att när en boende önskar köpa andra tjänster eller uppgradera sitt abonnemang så är det helt andra villkor som kommer gälla. Då är det den operatör som gjort gruppanslutningsavtalet som bestämmer och priserna blir därefter, det vill säga högre. Tjänstekonkurrensen blir satt ur spel.
Under två decennier så har det vuxit fram en väl fungerande konkurrens med den öppna modellen, i huvudsak framdrivet av stadsnäten. Den öppna modellen innebär att konsumenten kontinuerligt kan utvärdera sin operatör och med några enkla knapptryckningar byta eller uppgradera sitt abonnemang. Operatörerna måste därför ständigt vara på tå för sina kunder samt vara uppdaterade i sina erbjudanden.
Det som nu händer är att flera av operatörerna höjer sin abonnemangspriser i de öppna näten med motiveringen att de har höge kostnader och större riskexponering i sina öppna affärer. Samtidigt går de ut med ett gruppanslutningserbjudande till fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som innehåller lägre grundpriser men som skapar en inlåsning av kunderna.
En annan bidragande faktor till att kundpriserna i de öppna näten går upp är drivet av Allmännyttans intresseorganisation, annars med en historik att gå i bräschen för att öppna upp monopoliserade tele- och kabel-tv-nät. De driver numera kravet att varje bostadsbolag bör ha intäkter på bredbandsaffären och vi kan i dag se avtal där bostadsbolag erhåller 80 kronor per månad i ersättning från operatörerna för varje enskild uppkopplad lägenhet. Operatörerna gnäller men accepterar och betalar likväl ut pengarna, ofta hämtad ur deras nationella marknadsbudget. Detta skapar prisökningar i de öppna näten som drabbar hushållen.
Allmännyttans intresseorganisation driver samtidigt nya utvecklingsprojekt om digitalisering av fastigheter som inte är i samklang med telekombranschen och riskerar i förlängningen att drabba hyresgäster med ännu större kostnader. Allmännyttans utgångspunkt att skapa ett digitalt innanförskap är i grunden bra men deras kravspecifikation försvårar ett införande och riskerar att skapa nya monopol.
Ett stadsnät är i princip skyldig att hyra ut en fiberkabel till en operatör även om de vet att den kommer användas till en monopoliserad gruppanslutningsaffär. Så det är många stadsnät med mig som är bekymrade över utvecklingen när den öppna modellen nu hotas.
Den öppna modellen är ett signum för Sverige och ger kunderna både valfrihet och långsiktigt bestående konkurrens. Den är också viktig för att säkerställa en nätneutralitet eftersom en operatör som kontrollerar det innehåll som erbjuds (som i en gruppanslutning) kan styra konsumenternas möjligheter att använda olika tjänster. Vi har också haft sådana fall i Sverige på den mobila sidan.
Med operatörskontrollerade gruppanslutningar så kan samhällets digitalisering i olika fall försenas och fördyras. Oavsett om det handlar om digitala välfärdstjänster eller privata digitala tjänster så riskerar en sådan tjänsteaktör framledes att få betala dyra inträdesbiljetter för att få åtkomst till gruppanslutna hushåll. Huvudalternativet kommer vara att operatören styr mot att erbjuda sina egna tjänster inom gruppanslutningen.
En gruppanslutningsaffär med låga priser bygger på att operatören kan tjäna in det i nästa steg med högre priser för tillkommande tjänster eller ta bra betalt av dem som behöver erbjuda sina tjänster inom gruppanslutningen. Att som fastighetsägare eller bostadsrättsförening skriva på ett gruppanslutningsavtal kan ses som en ”gratis lunch”. Men det finns inga sådana.
Mikael Ek Vd Svenska Stadsnätsföreningen
Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, oktober 2021.
