Så har vi hanterat arbetet hemifrån under pandemin
Pandemin har resulterat i att många mer eller mindre har blivit tvungna att ändra sina beteenden, vare sig det handlar om att arbeta alternativt studera hemifrån eller avstå fysisk kontakt med vänner, familj och kollegor. När det kommer till arbete i hemmet menar forskningen att det har gått förvånansvärt bra. Men har det fått några negativa följder? Och vilka lärdomar kommer vi att ta med oss framöver?
Ulf Melin är professor i informatik vid Linköpings universitet och har under pandemin fokuserat på studier om vårt ändrade beteende gällande arbete hemifrån. Han menar att detta är något som på väldigt kort tid har gått från att vara lite udda och kanske suspekt, åtminstone i vissa branscher, till att faktiskt bli en realitet för många av oss.
– Arbete hemifrån har över lag gått förvånansvärt bra under pandemin. I de studier som vi har genomfört så visar det sig att medarbetare i stor utsträckning är nöjda eller till och med väldigt nöjda med att jobba hemifrån och att arbetet i flera avseenden rullar på som vanligt, säger Ulf Melin.
Trots det menar Ulf Melin att arbete hemifrån kan se olika ut beroende på individen och dennes situation. Enligt honom har pandemin skapat ett samboförhållande mellan arbete och fritid för många där de som värderar arbete hemifrån högt trivs i situationen medan de som uppskattar att platsseparera arbete och fritid har fått större utmaningar.
– Det är lite olika vad man trivs med men jag tror att vi mår bra av att vara tydliga mot oss själva och vår omgivning när vi gör det ena eller det andra. På sikt anser jag inte att det är någon framgång för de flesta av oss att låta allt flyta ihop och bli till en gränslös tillgänglighet, utan vi behöver pauser också för att kunna vara effektiva, säger han.
Ytterligare en utmanande förutsättning har varit frånvaron av de sociala kontakterna som vissa är beroende av i sitt arbete, enligt Ulf Melin, vilket under pandemin till mångt och mycket har skett via digitala verktyg i stället för fysiskt. Där menar han att vi via de digitala verktygen tappar i flera dimensioner, samtidigt som vi får nya möjligheter.
I en rapport av PTS som lanserades i början av 2021 analyseras den digitala omställningen bland den svenska befolkningen till följd av pandemin. Rapporten pekar på att en stor andel av befolkningen har ställt om väl men också på behovet av fortsatt arbete med digital inkludering. Ulf Melin menar att det finns en risk att det digitala utanförskapet som fanns redan innan pandemin förstärks i samband med att det krävs digital kompetens i en allt högre utsträckning.
– De digitala verktygen har blivit hygienfaktorer i och med det ökande arbetet hemifrån. Och för att kunna genomföra arbetet via dessa verktyg blir såklart den snabba uppkopplingen också en hygienfaktor. Så på något sätt har ju utgångspunkterna för vårt arbete ändrats. Vi måste besitta den digitala kompetensen och ha det snabba bredbandet på plats för att kunna jobba effektivt hemifrån, säger Ulf Melin.
Frågan om hur framtiden kommer att se ut när pandemin så småningom är över har spekulerats av många och omtalats i flertal sammanhang som ”det nya normala”. Enligt Ulf Melin är detta ett felaktigt antagande och menar i stället att det kommer att finnas flera nya normala arbetssätt då organisationer arbetar på olika sätt redan i dag.
– Vi kommer att hitta olika former för olika organisationer och individer och dessa kommer att variera, precis som tidigare. Men vi kan ju också lära oss av historien. Det goda arbetet vilar som vanligt på kompetens, motivation, självbestämmande och någon slags tillhörighet. Så man måste ta in de klassiska råden i de nya sammanhangen och göra något klokt av det, säger Ulf Melin.
Har du ändå någon framtidsspaning? Vad har vi lärt oss och vad kommer vi att ta med oss från vårt ändrade arbetssätt under pandemin?
– Mobila arbetsplatser är något som vi kommer att anamma i en större utsträckning. Det har vi egentligen pratat om länge, men nu har det blivit en realitet så trösklarna har sänkts. Vi ser också att individer alltmer förväntar sig att kunna arbeta hemifrån när det passar dem, organisationen eller arbetsgruppen. Så formerna kommer att variera men efterfrågan på att ha en mer flexibel arbetssituation har tagit större fart nu, säger han.
Ulf Melin hoppas även att vi kommer att bli mer flexibla gällande fysiska möten. Är det nödvändigt att resa tre timmar för ett möte som tar två timmar eller går det att genomföra digitalt? I dessa fall menar han att vi måste komma överens om gemensamma spelregler om vad som lämpar sig bäst för olika situationer. Här finns också klimatvinster att göra.
– Pandemin har inneburit många hemska saker men vi får inte glömma att vi även har lärt oss mycket och det ska vi ta med oss från den här situationen. Det är fantastiskt egentligen vad vi klarar av saker under nya förutsättningar, både som individer och som organisationer, avslutar Ulf Melin.
Lotta Karlsson Svenska Stadsnätsföreningen
Foto: Mikael Sönne, Linköpings universitet
Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, oktober 2021.
