Stadsnätsföreningen

SKR: Lagändring kan öka stadsnätens möjlighet att bidra till bredbandsutbyggnaden i sin region

De kommunala stadsnäten är sammantaget den största ägaren av fiberbaserad bredbandsinfrastruktur i Sverige. Men den så kallade lokaliseringsprincipen gör att de i nuläget enbart får bedriva bredbandsverksamhet inom de egna kommungränserna. Detta är något som Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, vill ändra på i syfte att ge stadsnäten möjligheter att bidra till bredbandsutbyggnad även i sina grannkommuner.

– Vi ser redan att i princip alla typer av företag kräver tillgång till bredband för att kunna bedriva sin verksamhet. Vi ser också hur den offentliga sektorn börjar leverera allt fler digitala tjänster vilket gör att även hushållens behov av bredband med hög kapacitet ökar i snabb takt, säger Gunilla Glasare, chef på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKR.

Men takten i bredbandsutbyggnaden har saktat ner under de senaste åren och ansvarig myndighet Post- och telestyrelsen bedömer att det kommer att krävas cirka 20 miljarder kronor i statliga stödmedel för att nå bredbandsmålet som lovar bredband till alla senast 2025. Enligt SKR skulle en lagändring som gör det möjligt för de kommunala stadsnäten att bidra till utbyggnaden även utanför sina kommungränser göra att de statliga stöden kan användas på ett effektivare sätt och på så sätt minska kostnaden för den fortsatta bredbandsutbyggnaden.

– Vi kommer inte att klara den fortsatta utbyggnaden utan mer statliga stödmedel men det finns platser som befinner sig i en gråzon där de kan vara marknadsmässigt gångbara att ansluta för ett stadsnät i en närliggande kommun men svåra och kostsamma att ansluta för en annan nätägare. Därför tror vi att ett undantag från lokaliseringsprincipen skulle kunna innebära att fler områden går att ansluta på marknadsmässiga villkor eller på ett mer kostnadseffektivt sätt med en lagändring, säger Gunilla Glasare.

SKR ser också att ett undantag från lokaliseringsprincipen kan ha nytta även utifrån andra aspekter än just utbyggnaden till hushåll och företag. – Det här är ju positivt också för regionerna som på så sätt får fler tänkbara nätägare som kan bidra till utbyggnaden. Vi ser ju också att både kommuner och regioner nyttjar sina nät på ett annat sätt i dag vilket ökar behovet av att bygga samman näten för att minska sårbarheten vid störningar blir allt viktigare och även där tror vi att vi kan få positiva effekter om de kommunala stadsnäten ges bättre förutsättningar, säger Gunilla Glasare.

 

Louise Thorselius
Svenska Stadsnätsföreningen

 

Foto: Mostphotos

 

Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, maj 2021.