Idén om ett tätbebyggt bostadsområde drev innovation
Ett kulvertsystem möjliggjorde den täta bebyggelse som i dag erbjuds i bostadsområdet Vallastaden i Linköping. Bostadsområdet är utformat på ett sätt som ska premiera invånarna med gröna områden och mötesplatser med syftet att främja socialt och hållbart liv.
Vallastaden är en stadsdel i Linköping belägen 3 kilometer öster om innerstaden. Idén om att bygga stadsdelen uppstod 2011 av Linköpings kommun som beskriver projektet som unikt för Linköping och även regionen. Stadsdelen präglas av en vision om hållbart och socialt liv vilket gestaltas av en tät och småskalig bebyggelse med stor variation. Under projektets gång har 40 aktörer bidragit till att bygga de första 1000 bostäderna som invigdes 2017.
I början av projektet utlyste kommunen en arkitekttävling angående stadsplanen där OkiDoki Arkitekter tog hem första pris och blev tilldelade uppgiften att utforma stadsdelen. Syftet var att skapa en stadsdel med blandning gällande både invånare och arkitektur för att uppnå en så stor variation, mångfald och kreativitet som möjligt och därmed bidra till att uppnå visionen om hållbart och socialt liv.
– Det är en stadsdel med stor variation. Linköpings kommun jobbade med fasta markpriser, och tomterna tilldelades utifrån en lista med kvalitetskriterier där satsningar på social och ekologisk hållbarhet samt konstnärliga och stadsmässiga kvalitéer gynnades. Koncepten varierade dock från projekt till projekt så att vi skulle uppnå en så stor variation som möjligt, säger Linda Moström, landskapsarkitekt på Linköpings kommun.
Angående hållbarhetsvisionen är Vallastaden bland annat planerad så att inga bilar kan parkera i området. I stället har parkeringshus byggts i ytterkanten av stadsdelen för att ge mer plats åt grönområden och mötesplatser.
– Gaturummen är planerade så att de ska vara till för invånarna. Det finns såklart möjlighet till angöring med bil till fastigheterna, men de parkeras sedan i ett gemensamt parkeringshus i ytterkanten av stadsdelen vilket har gett plats till andra saker som till exempel fler grönområden, torg och odlingslotter där människor kan mötas, säger Linda Moström.
En stor utmaning med Vallastaden var hur man skulle hantera vatten, avlopp, fjärrvärme, el och fiber då fastigheterna skulle byggas tätare än normalt. Den här uppgiften hamnade på Tekniska verken, ett regionalt bolag ägt av Linköpings kommun som tillhandahåller och utvecklar ledningsbunden infrastruktur och energilösningar, som utnämndes till ledningsnätsägare i stadsdelen. De annorlunda förutsättningarna drev innovation, och resultat blev ett kulvertsystem en meter ned i marken.
Att bygga ett kulvertsystem är emellertid inget nytt i sig, men kulverten i Vallastaden har betongkamrar med plast emellan vilket gör det unikt.
– Oftast byggs kulvertar i betong, sedan vet jag att några även har byggts helt i plast. Vår kulvert i Vallastaden har dock betongkamrar med plast emellan vilket gör den vattentät, och den här typen har Tekniska verken tagit patent på. Annars ska man ju försöka att minimera betongen då det avger ett större miljöavtryck, men i det här fallet var det nödvändigt, säger Martin Ansell-Schultz, affärsutvecklare på Tekniska verken.
Varför byggdes kamrarna?
– De behövdes som ankare till kulverten då vattennivån i området är hög. Sedan är kamrarna bra då de kan användas som utrymningsvägar och till att ta upp rörelser i fjärrvärmeledningarna, säger han.
Den höga vattennivån i området var något som problematiserade byggandet av Vallastaden. Därtill var även markförhållandena dåliga då marken delvis består av en jordart som heter silt som är svår att bygga på. Därför hade Linköpings kommun sedan tidigare valt att inte bygga på området, men i och med att de ville förtäta staden ytterligare valde de att försöka med den ytan. Det innovativa kulvertsystemet var en förutsättning för de svåra markförhållandena och för den täta bebyggelsen, men det resulterade även i fler fördelar än så.
– Vi har bland annat möjlighet att gå ner i kulverten för att inspektera ledningarna under drift utan att gräva upp gatorna vilket minimerar avstängda gator och underlättar därmed för möten mellan människor. I och med kulverten kan man även byta ut rören flera gånger under livslängden och återvinna den metall som annars brukar ligga kvar under mark, och det är en stor förändring jämfört med hur man traditionellt brukar bygga. I princip så ska man inte behöva gräva i området förrän om upp till 150 år eller senare när hela plaströret ska bytas ut. Därtill är ledningsnätet skyddat i den klimatreglerade kulverten, säger Martin Ansell-Schultz.
Framöver har Linköpings kommun intentionen att fortsätta bygga i Vallastaden. Under hösten 2018 avslutades en markanvisningstävling som resulterade i att sju byggherrar tilldelades mark att bygga på. Dessa projekt startades under hösten 2019.
– De nya byggnationerna kommer att ta några år att slutföra, så det är det som pågår för tillfället. Om man kollar ännu längre framöver är planen att området ska fortsätta expandera och slutligen växa ihop med andra stadsdelar. Vår ambition är att Linköping ska växa och att Vallastaden ska inkluderas i detta, säger Linda Moström.
För Tekniska verkens del är arbetet för tillfället slutfört.
– Nu är det byggherrarnas som ska bygga de närmaste åren. Sedan om man väljer att fortsätta bygga ut området ännu mer kommer vi behöva gräva ned en till kulvert, men där är vi inte i dagsläget, säger Martin Ansell-Schultz.
Lotta Karlsson Svenska Stadsnätsföreningen
Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, mars 2020.
