Hur har stadsnäten hanterat konsekvenserna av pandemin?

Stadsnätsföreningen har frågat Anders Pettersson, vd på Skellefteå Kraft Fibernät, David Hjälmgården, vd på Fibra och Karin Spetz, stadsnätschef på StrömstaNET.

STADSNÄTSFÖRENINGEN HAR FRÅGAT TRE STADSNÄT

1. Hur har er organisation påverkats av pandemin?

ANDERS: ”Vi har inte haft några konkreta fall i organisationen. Sedan i mars förra året har vi varit uppdelade i två arbetsgrupper med arbete i hemmet varannan vecka och från november har vi uppmanat medarbetare att jobba hemifrån om möjligt, förutom driftpersonal i NOC:en där vi alltid har några på plats.”

DAVID: ”Vi höll ut länge med att vara kvar på kontoret med bedömningen att det var bäst för individen och bolagets långsiktiga uthållighet. Personal har växelvis varit där medan vi samtidigt säkerställde att distansarbete fungerade. Det gäller att tänka till för att skapa utrymmen för överhörning och spontana fikamöten utan agenda via Teams. Fibra har arbetat metodiskt med bland annat lagerhållning och krishantering.”

KARIN: ”Vi är ett mindre och flexibelt team som i möjligaste mån arbetat från respektive hem och för oss har detta fungerat bra. Vi är vana med att arbeta digitalt och har inarbetade rutiner. En viktig roll för oss har varit att skapa förutsättningar och instruera andra kommunala verksamheter i de digitala verktyg som finns tillgängliga för distansarbete.”

2. Hur har ni arbetat för att säkerställa driften under rådande situation där behovet av fungerande internet är större än någonsin?

ANDERS: ”Vi driftar ju vårt nät helt själva och har delat upp personalen i två lag. Vi prioriterar och ser till att endast göra det viktigaste sakerna. Lagerhållningen har utökats för att säkerställa hårdvaruåtgången. Vi har märkt av vissa leveransförseningar där bland annat linjekort börjat sina.”

DAVID: ”Vi har drivit stora tekniska projekt trots pandemin. Ända sedan dag ett så har vi monitorerat belastningen i nätet för att ligga steget före. Vi har fortsatt att jobba proaktivt med uppgraderingar vilket är viktigt för att inte lasta på sig en för stor driftskuld. Lagren på hårdvara är säkerställda genom utökning.”

KARIN: ”För oss är driftsäkerhet en hörnsten i vår affärsmodell. Vi har i och med vissa långa leveranstider på utrustning, kabel och reservdelar fått göra vissa prioriteringar. Vi har även ökat upp vårt reservdelslager när vi haft chansen för att säkerställa att vi ska slippa vara utan viktiga komponenter. Vi avvaktar med uppdateringar så att abonnenter inte ska bli drabbade av driftstörningar.”

3. Har ni märkt av ett förändrat kundbeteende i och med det ökade behovet av uppkopplingar, både gällande anslutningsaffären och efterfrågan på abonnemang med högre kapacitet?

ANDERS: Vi kan se att vi fått högre pikar i nätet under vissa tider men det är inga problem för oss då nätet är dimensionerat för det. Företagsmarknaden avstannade ett tag förra året men nu har den kommit i gång igen. Förfrågan på efteranslutningar har aldrig varit så hög som under pandemin. På tjänstesidan så har beställningen på 250 Mbit/s eller högre ökat med cirka 70 procent under 2020.”

DAVID: ”Vårt nät är dimensionerat för när det är som mest trafik. På söndagskvällar pikar det precis som tidigare men nu har belastningen fått en jämnare kurva så snittet har ökat mer än vanligt men inte själva piken. Efterfrågan på snabbare internettjänster har exploderat. Jag vet inte säkert om det enbart har med pandemin att göra men det är högst troligt att det är en del av förklaringen. Pandemin har i alla fall belyst vikten av att nätet måste fungera och att det är viktigt att ha en bra tjänsteleverantör.”

KARIN: ”Ja. Kunder som kanske vägde mellan att ansluta sig och inte ansluta sig har nu anmält sitt intresse. Många har tecknat upp sig för efteranslutning och fler intresserar sig för abonnemang med högre kapacitet. Pandemin har ställt högre krav på att ha en stabil uppkoppling hemma! Det är viktigt att internet fungerar bra så att användarna kan nyttja leverantörernas tjänster fullt ut – speciellt under en kris.”

 

Per Fröling
Svenska Stadsnätsföreningen

 

Foto: Unsplash

 

Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, mars 2021.