Ny rapport från RISE tydliggör samhällets behov av fortsatt fiberutbyggnad
Det statliga forskningsinstitutet RISE har på Stadsnätsföreningens uppdrag analyserat samhällets behov av fortsatt fiberutbyggnad. Rapporten lyfter fram de möjligheter som en fortsatt fiberutbyggnad på landsbygden medför, samtidigt som riskerna med att utesluta landsbygden från det så kallade gigabitsamhället blir allt tydligare.
Rapporten är en förlängning av den rapport som vi tog fram för Stadsnätsföreningens räkning för två år sedan där de olika uppkopplinstekniker som i dag erbjuds till konsumenter jämfördes. Den här gången har vi i stället fokuserat på användarnas framtida behov snarare än de olika tekniska lösningarna, säger Therese Balksjö, en av rapportförfattarna och chef över enheten Uppkopplat samhälle på RISE.
Och enligt Therese Balksjö är det inte helt ovanligt att man i digitaliseringssammanhang sätter stort fokus på just de tekniska aspekterna av digitaliseringen.
– Helt klart så behöver vi bli bättre på att beskriva konsekvenserna av olika beslut. Det är just därför som den här rapporten blir speciell i och med att den tydligt beskriver olika framtidsscenarier, hur det så kallade ”uppkopplade samhället” kan komma att se ut och hur människors liv kommer att påverkas av ”uppkoppling vs. icke-uppkoppling”.
Rapporten målar bland annat upp ett parallellt riskscenario som beskriver konsekvenserna vid utebliven fiberutbyggnad. Det kan exempelvis handla om äldre personer som inte kan bo kvar hemma när de digitala vård- och omsorgslösningar som behövs kräver en viss typ av uppkoppling. Den kan också handla om svårigheter med att bedriva ett modernt jordbruk med uppkopplade maskiner och sensorer när förutsättningar för höga uppkopplingshastigheter saknas.
– Vi pratar ofta om vad digitaliseringen möjliggör men jag tror att det är viktigt att vi också funderar på riskerna som uppstår när en digitaliseringsomställning inte är möjlig. Här är metodiken scenarioutveckling och analys användbar. Andra metoder som vi arbetar med är tekno- och socioekonomiska analyser och andra beräkningar av olika former av värden av exempelvis digitala investeringar (eller avsaknad av investeringar). Ytterst handlar det om att svara på frågan; vilken typ av samhälle vill vi leva i, säger Therese Balksjö.
Rapporten har fokuserat på fyra olika sektorer:
Kommunal teknisk förvaltning
Digital vård och omsorg
Små och medelstora företag utanför städerna
Gröna näringar (fokus på jordbruk)
I rapporten beskrivs det väntade behovet av anslutningar med hög kapacitet i respektive sektor och fiktiva framtidsscenarier beskriver människor livsstil och vardag kopplat till de olika sektorerna. Rapporten innehåller också intervjuer med representanter från de olika sektorerna som ger sin bild av det framtida behovet av fiberinfrastruktur. Samtidigt vill Therese Balksjö vara tydlig med att rapporten inte tar ställning till om slutanvändarna, oavsett om dessa är människor eller maskiner, har behov av en fast fiberuppkoppling eller mobila lösningar.
– Jag skulle snarare påstå att vi tydliggör att fortsatt fiberutbyggnad är en förutsättning också för att möjliggöra utbyggnad av mobila tekniker. Drönare, digitala verktyg för interaktion och datainsamling samt självkörande fordon kommer troligtvis att kräva så pass låga fördröjningar och hög bandbredd att vi behöver fiberanslutna 5G-master, menar Therese Balksjö och hennes forskargrupp på RISE.
Så gott som alla Sveriges tätorter är i dag utbyggda med fiberinfrastruktur även om enskilda byggnader återstår att ansluta. På landsbygden ser det däremot annorlunda ut och det är just en by på landsbygden som RISE utgår från i sin scenariobeskrivning. I bredbandsdebatten har det tidvis höjts röster som hävdar att landsbygden kan anslutas med enklare tekniker för att på så sätt ta en genväg i arbetet med att ge hela samhället tillgång till höga uppkopplingshastigheter. Men enligt Therese Balksjö så tydliggör den rapport som RISE tagit fram i stället landsbygdens behov av fortsatt fiberutbyggnad. Hon menar att debatten om landsbygdens behov av uppkoppling i vissa lägen kan grunda sig i en förlegad syn på de invånare och företag som lever och verkar där.
– Det finns tyvärr en normativ syn på hur livet utanför städerna ser och kommer att se ut. Då missar man ju att det finns näringar utanför städerna som befinner sig i snabb digitaliseringsomställning och som har samma behov av höga hastigheter som flera av de näringar som är etablerade i städer.
Under pandemin har allt fler människor valt att lämna städerna till förmån för landsbygden. En utveckling som få hade förutspått och som visar på behovet att sätta ribban högt när det kommer till den digitaliseringsomställning som vi har att vänta utanför städerna.
– Jag tror vi behöver titta mer på nyläge än nuläge. Och faktum är att i städerna finns ofta flera olika anslutningstekniker medan man på landsbygden kan vara beroende av en enda. Behovet av hög bandbredd och robust uppkoppling för att hantera alltmer krävande digitala tjänster kommer att fortsätta öka framöver. Det gör att vi verkligen behöver en infrastruktur som tar höjd för detta, säger Therese Balksjö.
Rapporten kommer att publiceras under våren 2021. För mer information, besök Stadsnätsföreningens webbplats, ssnf.org
Louise Thorselius Svenska Stadsnätsföreningen
Foto: Mostphotos
Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, mars 2021.
