Kraftringen testar smarta sensorer tillsammans med Eslövs kommun – vill skapa nytta för kommuninvånarna
Sensorer som kan hålla koll på olika flöden i staden. Det har Eslövs kommun dragit i gång i ett projekt tillsammans med det lokala stadsnätet Kraftringen. Syftet med projektet är först och främst att lära sig och utforska tekniken med förhoppning om att sedan kunna skapa samhällsnytta, bland annat genom bättre stadsplanering och energieffektivisering.
I slutet av februari i år startades sensorprojektet, som går under namnet Smart Eslöv-projektet, då 19 sensorer av fem olika slag placerades ut i Eslövs kommuns tätort. Projektet drivs av Eslövs kommun tillsammans med stadsnätsbolaget Kraftringen, som ägs av kommunerna Eslöv, Hörby, Lomma och Lund, och teknikföretaget Sensative som erbjuder olika IoT-lösningar. Projektet tog sin form när kommunen utlyste pengar för att verksamheter skulle få möjlighet att testa olika digitaliseringslösningar.
– Att ta till sig ny teknik och förändra våra arbetssätt är en viktig del i vår verksamhet. Och att arbeta med IoT ingår även i vår digitala strategi, säger Helena Månsson, digitaliseringsstrateg på Eslövs kommun.
Syftet med projektet är först och främst att kommunen och stadsnätet ska lära sig mer om tekniken, både sensorer och uppkoppling. Men i fortsättningen vill man kunna nyttja tekniken för att få bättre koll på olika flöden i staden så att kommunen kan få ett beslutsunderlag som baseras på data vid planering av förändringar i stadsmiljön. Därtill menar Helena Månsson att projektet handlar om att göra den interna verksamheten mer effektiv för att nyttja skattepengarna på ett så bra sätt som möjligt.
Sensortekniken har blivit alltmer förekommande under de senaste åren. Den testas och används på ett flertal håll runtom i landet för att få bättre koll på saker som exempelvis sophantering, vattenmätare, fastighetsstyrning och trafikflöden. Och fördelarna med att använda sig av just sensorer är många.
– Det man har väntat på när det kommer till smarta städer är en teknik som är trådlös och optimerad för saker som inte är så kapacitetskrävande. Och så vill man gärna att det ska vara billigt och energieffektivt så att tekniken kan vara batteridriven, vilket då sensortekniken är, säger Sara Kralmark, hållbarhetsstrateg på Kraftringen.
Mats Flankör, affärsområdesansvarig för datakommunikation på Kraftringen, håller med Sara Kralmark om teknikens fördelar och lägger även till att sensorerna som de använder endast registrerar rörelsemönster, inte vilka som rör sig.
– Kommunen hade en tanke på att genomföra något liknade projekt tidigare tillsammans med en mobiloperatör med hjälp av SIM-kort. Men det blev nedröstat i kommunfullmäktige just för att det inte går att göra det anonymt. Och det är den stora fördelen med den här tekniken och just de här sensorerna, att de inte identifierar individen, säger han.
Att just Kraftringen blev involverad i projektet föll sig naturligt då bolaget redan säljer konnektivitet genom fibernätet. Därför ville kommunen att stadsnätet skulle vara sensornätägare och låta andra få tillgång till IoT-plattformen för att utveckla tjänsterna, likt det öppna stadsnätet.
– Vi har ett väl etablerat samarbete med Kraftringen på fibersidan sedan en lång tid tillbaka och det fungerar väldigt bra. Och jag ser att stadsnätsbolagen är en given part i det här med att utveckla kommunikationen på ett nytt sätt, säger Helena Månsson.
Framöver ser Kraftringen att de kan komma att nyttja tekniken på ett flertal områden. Och eftersom bolaget också är ett energibolag vill de även arbeta med partners som kan utveckla energilösningsrelaterade applikationer och tjänster.
– Vi tittar mycket på samhällsnytta och hållbarhet i våra projekt. Och just med sensortekniken så finns det många potentiella miljöfördelar så vi vill gärna arbeta mer med tjänster som har med energieffektivisering och liknande saker att göra. Många idéer har växt fram snabbt i dialogen med kommunen, säger Sara Kralmark.
Samtidigt menar de att det är viktigt att inte förbise de enklare sakerna som även de kan ha nytta av sensortekniken.
– Trots att projektet började i en liten skala så har det rullat på i en snabb takt. Men det är viktigt att plocka de lågt hängde frukterna först för att lära sig och sedan gå vidare. Men intresset för sensortekniken är ju generellt väldigt stort samtidigt som väldigt många är ute och testar så att det ska bli spännande och se när det börjar rulla i gång mer kommersiellt, säger Mats Flankör.
Lotta Karlsson Svenska Stadsnätsföreningen
Foto: Eslövs kommuns
Det här är en artikel från magasinet Stadsnätet, oktober 2021.
